Bosse Gärderup

Vad finns vid horisonten...

2011-02-15T13:40:00.003+01:00

New Media Consortium presenterar vad som är på gång inom utbildningssektorn i rapporten Horizon 2011. En intressant rapport om hur vi kommer att se framtiden i skolan.

The New Media Consortium (NMC) är en internationell icke vinstdrivande sammanslutning av utbildningsorganisationer inom forskning och användning av nya medier och ny teknik. Dess hundratals medlemmar utgör en lista över de högst ansedda högskolor och universitet i världen samt av ledande museer, viktiga forskningscentrum, och några av världens mest framsynta företag. I mer än 15 år har konsortiet och dess medlemmar engagerat sig för att utforska och utveckla potentiella tillämpningar av ny teknik för utbildning, forskning och kreativ undersökning. Konsortiets ”Horizon” -rapporter betraktas världen över som den mest aktuella källan till information om nya och framväxande tekniker som finns tillgängliga för utbildning.

MTU den 15 februari 2011

Lyssnar på Lars Eriksson; reasons for love

Mission; change the schools in Sweden...

2011-02-08T14:45:00.004+01:00

Lyssna till den här studenten, Nanook Håkansson, blev så inspirerad av förändringarna man gjort i Kalifornien att han skickade ett brev till Arnold Schwartzenegger. Arnold svarade med att ge Nanook ett uppdrag; att förändra skolan i Sverige! Grymt.

Lite dåligt ljud men stå ut för innehållet är bra.

Vad vi kan...

2011-02-08T14:23:00.004+01:00

Den digitala revolutionen har nått fram till skolan. Om man inte tar hänsyn till miniräknarens intåg så har skolan varit förskonad från större tekniska inovationer. Det mest dramatiska som hänt är nog att kopiatorn blivit så komplicerad att bara några lärare i varje lärarlag kan fixa till trasslet när maskinen piper och inget papper kommer ut.

Det är illa ställt med den tekniska kunskapen och förståelsen för den tekniska utvecklingen inom skolan idag, skulle jag vilja påstå. Hur har det blivit så? Det är klart att vi som arbetar i skolan inte, generellt sett, är teknikfreak det kan jag hålla med om. Inom andra yrken förekommer det att man måste lära sig nya saker, använda ny teknik eller ny mjukvara, men inte i skolan. Historielektionen är samma nu som när jag gick i skolan på 70-talet. Okej det har tillkommit ett antal viktiga historiska händelser men annars har inte mycket hänt.

Till nu, det formligen väller in enkla smidiga ”quick fix” i nästan alla ämnen, smartboards, läsplattor och avancerade handenheter, men är det räddningen för Sverige och kunskapssamhället?

Jag inte övertygad, jag tror att man börjat i fel ände. Att ösa ny teknik och smarta lösningar över några som inte känner eller förstår att de behöver någon teknisk utrustning blir som att hälla vatten på en gås. Eller som när bilen kom till byn, det är bara ett fåtal som förstår vad det handlar om, de flesta tycker att häst och vagn är fullt tillräckligt. Nu är det väldigt få, om ens någon, som tycker att det går bra att sitta och stirra in i hästens bak när man ska ner till byn och handla. Okej, det tog tid innan alla hade bil, dels för att kostnaden var hög men också för att det var teknik som man inte förstod. Det fick bli moped istället, lite lagom sådär mitt i mellan bil och häst.

Precis som i skolan, kommun efter kommun köper in smartboards bara för att göra något, den är inte så komplicerad häller, den är lagom. Den kan till och med den mest teknikfientlige läraren förstå och känna sig trygg med. Men är det den lösningen vi tror på egentligen?

Jag tror att man måste skapa en förståelse och en insikt i hur tekniken förändrat samhället innan man kastar in mängder med prylar som enligt försäljaren är just det perfekta verktyget för skolan. Jag besökte BETT nu i början på året och där roade jag mig med att lyssna på försäljare, inhyrda lärare och andra experter som på alla sätt försökte övertyga mig om deras produkts förträfflighet och hur mycket mer eleven lär sig med den. Nej, jag tror inte på att göra så, vi måste först övertyga läraren om att ta hjälp i den nya tekniken, i första hand. I andra hand kommer vi som fattar beslut, för det hjälper inte man som rektor bestämmer att skolan ska använda digitala hjälpmedel om inte användaren förstår varför.

Det jag vill föreslå är obligatorisk fortbildning för alla som arbetar i skolan. Hur kan vi acceptera att man inte har som krav i skolan att personalen måste uppdatera sina kunskaper regelbundet? Jag är övertygad om att det är därför skolan är så hopplöst efter i teknikutvecklingen, det finns inget reellt system för att skapa en modern, uppdaterad skola i landet idag. All förändring som sker idag kommer tillstånd tack vare påtryckningar av olika sammanslutningar av entusiaster, några företag samt enskilda personers övertygelse.
Det är dags för ett nytt kunskapslyft, denna gång för oss inom skolan. Det ständiga lärandet vi pratar om, hur är det med det egentligen? Det är klart att skolan kommer att förändras men det kommer att ta mycket längre tid än vad det behöver om vi inte angriper problemet från rätt håll. Precis som att alla idag har bil (även om många har hobby häst idag) så var det inte förrän på 60-talet som det blev så. Det tog ungefär 40 år innan den tekniken blev hos var man. För att vinna tid behöver vi utbilda och skapa förståelse för betydelsen av den nya tekniken i skolan.

Som man i skolan brukar säga, med kunskap kommer man långt, och det är sant men verklig kunskap får man först när man har en förståelse, heller hur?

Det är tur för oss i skolan att Apple och Tänk Om påbörjat denna utbildningsinsats, all heder till er. Ert nästa uppdrag borde kanske bli att föra debatten utanför de redan frälsta, att få den på var mans läppar. Mer positivt, som alla hjärtans dag eller tulpanens dag. Kanske dags för skoldagen? En landsomfattande dag med upplysning för de inom och utom skolan, vi har ju barnens dag, våffeldagen, Gustav Adolfsdagen och farsdag, så varför inte?

MTU den 8 februari 2011

Bosse lyssnar just nu på A Camp; stronger than Jesus

Learning to learn...

2011-01-19T17:55:00.005+01:00

Måste få visa ett bra Youtube klipp där en gymnasielärare från Kanada berättar om hur hon förändrat sin undervisning. Lyssna på vad eleverna säger men också på vad Shelly säger i slutet.

Har varit på BETT och på alla Apple föreläsningarna i London nu under vecka 2. Trots min förkylning har jag mycket att att berätta och hur vi kan gå vidare efter detta. Ska så snart jag är ifatt vardagen skriva lite om det hoppas jag.

MTU den 2011-01-19

Bosse lyssnar just nu på The Cornershop; Brimfull of Asha

Del(läs)årsrapport från en 1-1 skola...

2010-12-25T20:11:00.005+01:00

Nu är den till ända, den första terminen. En termin där vi börjat tänka nytt, modernare, att omdefiniera systemet, att ge begreppet ”skola” en ny innebörd helt enkelt. Jag säger börjat för när man väl är i omdefinieringsprocessen så känner man att det nog aldrig kommer att ta slut, att man aldrig når vägs ände. Om jag skulle ge mig på en summering av hur det går så här långt måste jag nog börja med att ge en bakgrund till varför vi är där vi är, varför gör vi detta egentligen. För det är både kostsamt och tidskrävande. Så ur den aspekten kan jag förstå de skolor som håller kvar i det gamla, i ”skola modell 1850” trots att vi vet att barnen/ungdomarna inte är av artonhundratalsmodell.

Att det inte står rätt till i skolan har vi känt till i många år och det är ganska länge sedan de första rapporterna kom om att kunskapsnivån i landet sjunker, att vi inte är på topp fast vi inbillar oss det, och fortfarande är det många som inte förstår vad detta kommer att innebära om vi inte gör något. Även om vi har en bra skola i Sverige så seglar land efter land om oss när vi jämförs med övriga länder, nu senast PISA 2009. Det borde varit dags för länge sedan med en ordentlig översyn av vad det är vi gör i skolan, eller inte gör.

Vi är måna om våra elevers bästa på den skola jag arbetar på eftersom vi säger oss ha ”eleven i centrum” (som många andra skolor) vilket gör att vi blir bekymrade när elevernas resultat inte ligger i topp. För vi tror att om eleven valt att gå på ett så litet gymnasium som MTU med ”bara” 100 elever, så borde det finnas ett intresse för de inriktningar som erbjuds hos just vår skola. Så varför är inte resultaten bättre då? Ja, vi kom fram till att vi inte riktigt arbetade på ett sätt som var intressant och stimulerande för eleven, vi var för lika den skolform som de just lämnat när vi istället borde likna den skolform flera ska komma till, förberedas för. Vi har ett Advisory Board med representanter från olika aktörer som på något sätt har med det vi utbildar inom eller inför att göra. När vi tog upp debatten med några av dessa började vi förstå hur traditionell skolan är, den har inte hängt med i samhällets utveckling. När vi kom till den insikten blev det bråttom att göra något.

Vi har sedan länge varit en Apple-skola så det var inte svårt att fatta beslut när Digital Inn ringde och frågade om vi ville vara med i Rektorsakademiens Tänk Om-utbildning/nätverk. Det innebär att några pedagoger är med och resonerar runt den senaste forskningen, tittar på vilka verktyg vi idag har och vad vi kan förvänta oss i framtiden för att sedan sprida och fördjupa diskussionen på MTU. Tänk Om har sin grund i delstaten Maine som då den startade var världens största datorsatsning med Apple datorer och ett nytt sätt att lära. Sveriges Maine heter Falkenbergs kommun.

Med Rektorsakademien, Tänk Om och Apples nätverk kände vi att vi hade vinden i ryggen och då började vi sätta upp ramar för hur det skulle kunna se ut när vi startade läsåret 10/11. Störst förändring gjorde vi för de som började årskurs 1.Dessa elever visste egentligen inte att de sökt en annan typ av utbildning, en som inte var traditionell, för det var vi inte klara med under deras sökperiod. Men det gick över förväntan när vi väl kommit igång, dessa elever är otroliga och helt enastående. De är av den sort som gärna är med om att förändra men det kommer jag till senare.

Vår bärande idé som hjälpte oss i tankearbetet var att eleven ska äga allt; lärande, planering och på vilken kunskapsnivå man vill avsluta studierna. Kort sagt eleven bestämmer NÄR, VAR och HUR. Vår grund är att på gymnasiet ska eleven ha eget ansvar för sina studier och då tolkar vi det som att man äger sitt eget lärande. Och det kan man inte göra fullt ut om man inte får bestämma dessa när, var och hur. Marco Torres* kallar det ”any time any where learning”!

När: när lär jag mig bäst? När passar det mig och min grupp/kompiskrets?

Vår första idé var att inte ha något schema över huvud taget utan låta eleven prioritera bland det som fanns just den dagen. Vi tror att det är bra att ha den förmågan, att kunna prioritera. Men tyvärr det gick inte, och största orsaken var att föräldrarna inte kunde hantera den situationen riktigt. De flesta eleverna förstod vinsten med att styra över tiden själva och därmed kunna välja hur dagen skulle se ut. Men det var för nytt och osäkert och någon trodde till och med att vi ”tjänade” pengar på att göra som vi gjorde. Då blev vi lite ledsna för det var ingen här som fick mindre att göra det kan jag lova, alla gav sitt yttersta hela sommaren 2010 för att detta skulle bli genomförbart. Nu är vi tillbaka och bestämmer över när eleven ska genomföra studierna, årskurs 1 klarar det bättre än år 2 men helt fritt blir det nog inte än.

Var: var lär jag mig bäst? var är jag trygg i mitt lärande?

Vår tanke med friheten är att det faktiskt kan vara så att eleven väljer att vara hemma, hos en kompis eller på någon annan plats under en hel dag. Till exempel för att göra ett projektarbete eller för att intervjua någon person som är viktigt i det arbete som de håller på med. Men också för att det idag är möjligt att man inte rent fysiskt behöver vara i samma lokal som de andra men ändå vara med i det som sker. Vi har använt Skype och Google docs flitigt och det fungerar utmärkt så varför inte? Det är teknik som finns idag. Måste man vara i skolan hela tiden, är det alltid den bästa platsen för lärande? Även om det är där pedagogerna finns så kan de hjälpa de elever som inte just då är på skolan, via en uppkoppling. Allt som behövs är Internet, dator och lite kunskap, valmöjligheten borde i alla fall finnas i en modern skola.

Hur: hur vill jag lära mig? Hur vill jag göra?

Läraren har ett antal större områden som han/hon föreläser runt och sedan bearbetas föreläsningen i olika forum tillsammans med andra elever och pedagoger. Kunskaperna redovisas sedan på ett sätt som är överenskommet.

Allt det här är saker som vi arbetar efter förutom, som jag nämnde tidigare schemat. Nu har vi lagt in positioner som är obligatoriska, föreläsningar och diskussionsforum för att fördjupa elevens förståelse inte bara för det enskilda ämnet utan också för hur det hänger ihop. För inget ämne står för sig själv, man har ingen nytta av att kunna matematik om man inte förstår vad man ska använda det till. Och det vill jag ändra på, vi måste prata om matematik i betydligt högre omfattning än vad vi gör idag. Inte räkna ett enda tal innan vi förstår vad det handlar om, varför det är ett av de viktigaste ämnena i skolan.

Det här gör vi för att eleven ska komma till de högre nivåerna i **Blooms Taxonomi. Den svenska skolan får kritik för att man ger eleven kunskap på den nedre delen av taxonomin (ett klassindelningssystem) det vill säga på Minnas nivån; eleven återger ur minnet fakta, metoder, processer och strukturer i tidigare given (oftast från läraren) form, så kallad faktakunskap.

Men hur går det då?

Skiftande kan jag tycka. Att arbeta på ett omdefinierat sätt gynnar alla elever utom möjligtvis de ”lata” om jag får säga så. De som är mest motsträviga är de som lärt sig hur det gamla systemet fungerar och känner sig nöjda med att de vet hur man skaffar sig MVG utan att anstränga sig för mycket.

De studiestarka eleverna får helt nya kompetenser som lyfter de ännu mer. Flera har märkt att det är i tryggheten i sig själv som kunskapen gror. Att vara säker i sig själv gör att eleven förstår och kan använda sina kunskaper i konkreta situationer och hitta egna vägar inom de olika kunskapsområdena för att göra egna logiska värderingar. Det finns de som just avslutat första terminen som sitter och funderar över de jobberbjudanden de redan fått...

De som har haft det lite svårare tidigare i skolan tycker oftast att de nya möjligheterna stimulerar till att studera. Den här gruppen är för det mesta relativt bra på att hantera tekniken och förstår hur Internet fungerar så många gånger har de ett försprång där. Och med teknikens möjligheter får de mer än en chans att få det som vi arbetar med i skolan att ”fastna”, att finna samband.

Den tredje gruppen; de som inte tycker att detta sätt att arbeta gynnar deras chanser till ett arbete eller att de lättare kan förstå högre studier senare i livet. Jag kan förstå deras besvikelse efter som de lärt sig hur man når den högsta kunskapsnivån , MVG, på ett enkelt sätt genom att repetera det som läraren lärt ut. Men det är min uppfattning att det inte räcker, att förstå varför man ska använda kunskapen i mer än att svara alla rätt på ett prov är ett av skolans viktigaste uppdrag. Vi kommer att göra denna grupp besviken för det räcker inte att bara återge fakta, som läraren (oftast) delat ut. Man får inget arbete genom att vara bra på de svenska vattendragen, även om de är viktiga så tror jag att det är en helt annan typ av kunskap/kompetens som gjort att några i årskurs ett redan fått erbjudande om arbete. Det är dit vi måste komma även om det är jobbigt.

Vad tycker eleverna då?

Vi har gjort det förbjudna, genomfört en enkät bland de som arbetar på detta sätt (se tidigare inlägg). Resultatet då, hur ser det ut?

Årskurs 1 som blev intvingade i något som de inte visste mycket om tycker de om att ha ett schema som inte är statiskt; ”man fastnar inte i samma tråkiga rutiner hela året ut” eller ”det blir tråkigt efter ett tag om man inte varierar lite”. Kan vara något för alla skolor att fundera på.

Årskurs 2 som först arbetade på det traditionella sättet men sedan svängde över till att arbeta mer med eget ansvar; ”det är jobbigt med planering” och ”man får en miljö som liknar riktiga arbeten”.

På frågan om de tycker att det är bra att arbeta med dator i skolan var enigheten nästan total. ”datorer är väldigt smidigt att arbeta med det finns all fakta man vill ha tag på och så blir det mindre bökigt än att släpa omkring på massor böcker” .

Att arbeta enligt den modell vi gör är kul, givande och smidigt, det är bra med ansvar och att kunna studera i sin egen takt. Säger eleverna sammanfattningsvis.

Vad tycker jag?

Ja, den har ni nog redan listat ut. Det finns inte ord för min glädje när jag ser hur självsäkra eleverna är i skolan. Det är en förmån att få se hur långt de kan komma om bara skolan låter de arbeta utan gränser, utan kunskapstak. Vi står inför ett skifte i skolsystemet det är jag helt säker på, vad än Skolministern säger. Vad ska man ha skolan till om man inte lär sig saker som man har nytta av? De svenska vattendragen då? jag är övertygad om att det går fortare för ungdomarna att hitta namnen på dom än vad det gör för mig när jag ska rota runt i mitt minne efter vad som kanske finns där. Och jag kan inte minnas något tillfälle där jag haft nytta av att kunna namnet på dessa. De unga är självsäkra och behärskar tekniken så de kan med lätthet hitta och presentera vattendragen på ett modernt sätt.

Ett underskattat bevis på elevens lärande är den portfolio eleven samlar på sig, den avspeglar utvecklingen hos individen och borde ha en högre status i skolan. Den kanske blir viktigare än betygen så småningom. Vi borde fundera över vika arbeten som kommer finnas där ute och hur man söker till dom. Jag läste att bara 2% av de som tillverkar ”appar” till iPhones och iPads har en ingenjörsexamen och att medelåldern är 22 år för detta yrke. Så är det idag i ett av de yrken som växer mest och där våra ungdomar ska ut och kämpa om en plats.

Vi måste också ändra vår syn på lärarnas roll, de ska inte vara den som står längst fram och predikar fakta utan de måste vara mer som coacher, hjälpa studenterna att nå sina mål. Lärarna måste tänka som artister, vilja göra bättre varje gång. En skådespelare sade en gång till mig; man måste göra det, och göra det ordentligt, med ansträngning, annars är det ingen idé.

*Marco Torres har erkänts lokalt och internationellt för hans prestationer i klassrummet, hans kreativa utbildningsuppbyggnad och för användning av teknik för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar. Han har fått utmärkelser från den amerikanska regeringen, från flera ledarskapsorganisationer i utbildningssektorn, från företagsgrupper och från sina elever. Han är också en av producenterna bakom Mythbusters.

**Blooms Taxonomi

Benjamin Bloom, pedagogisk psykolog vid universitetet i Chicago konstruerade på 40-talet sim taxonomi (indelningssystem) för att kunna kategorisera olika nivåer av abstraktion i lärandet. För att hjälpa eleverna att utveckla sina förmågor att skaffa, behandla och utvärdera information.

MTU den 25 december 2010

Bosse lyssnar just nu på The Pogues feat. Kristy MacColl; Fairytale of New York

Tänk globalt med 3-1...

2010-12-15T12:07:00.009+01:00

Tänk, en gymnasieskola med världen som klassrum och 3-1. Låter som en vision men är verklighet. Think Global School. Det finns ingen skola som liknar Think Global School -TGS, på hela planeten.

Eleverna kommer från nästan hela världen och konceptet erbjuder eleverna att studera i tre nya internationella städer varje år. De får uppleva nya kulturer, äta lokal mat och lyssna till och lära av de människor de möter under sin studietid. Vilken möjlighet för dessa barn (unga vuxna), jag är helt säker på att detta sätt ger framgångsrika elever som känner tillfredsställelse i skolan och i livet.
TGS är en skola där eleven blir medveten om det globala medborgarskapet, genom mötet med alla olika kulturer med allt vad det innebär skapas en förståelse för vikten av att vara kreativ och tränas i att bli innovatör.

Tänk vilken möjlighet att få lära av världen och lokalt. Utbildningen är uppbyggd runt matematik, vetenskap och litteratur och till sin hjälp har eleven tillgång till iPhone, iPad och MacBook Pro! Vilken utbildning. Vilka förutsättningar för framtiden dessa elever får!

Man har infört något som man kallar 3-1, tre ”devices” till varje elev. Kan vara något att fundera över för de skolor som fortfarande är tveksamma till att införa 1-1 (en elev - en dator). Eleverna på TGS är ständigt på språng så de behöver teknik som underlättar i studierna, inte som blir ett hinder eller sätter begränsningar. Eleverna är ju faktiskt moderna upptäcktsresande forskare snarare än turistande ungdomar på en studieresa till en gammal kyrka i Tyskland. Och om man ska vara effektiv i studierna behöver man känna sig trygg i sin situation. För att ge eleven bästa förutsättningar har de tillgång till den teknik vi idag anser bäst lämpad. Bland annat används iPhone´s med inbyggd kamera som ansluts till enheter som t.e.x. bärbara mikroskop för att samla data ute på ”fältet”. iPad´s förmåga att som en smidig bärbar dator glida lätt in i en skolväskan eller under armen gör att den är outstanding som verktyg för rörliga studenter. Med den kan eleven ansluta och komma åt data från där de befinner sig, nu, direkt, här!

Tänk vilken underbar skola, att ha förmånen att studera i 12 länder i 5 världsdelar. I Sverige är det YBC i Nacka som är värd för utbildningen, sedan bär det av till Sydney och Beijing under första studieåret med alla tre "devices"!!!

En och annan kritiker kan kanske höras säga att dessa verktyg (devices) är inget mer än en distraktion eller tidsfördriv för eleven men på TGS förefaller det inte det vara så. "Jag tycker att det mesta av tiden är de flesta studenter fokuserade på uppgiften”, konstaterar Dvora Geller, lärare. Hon noterade att när studenterna först fick sina iPad´s, iPhone´s och MacBook´s, tillbringade de en stor del av tiden åt att surfa på nätet och ladda ner apps. Men de fastnade snabbt i en rutin, och började bilda goda vanor kring användningen av tekniken. Eleverna använder sina iPad´s att läsa och ta till sig information när de är utanför skolan och för att hålla kontakten med hemlandet. Eleverna förstår att tekniken är användbar för både skolarbete och för underhållning, det roliga och det lärande kan ofta överlappa varandra. Disneyland som Richard Gerver brukar säga.

Bilden är från MTU förstås, "bara" en 1-1 skola!

Läs mer på TGS blogg: Technology in the classroom

MTU den 15 december 2010

Bosse lyssnar just nu på Toni Holgersson; jag smakade på döden en dag

The race..

2010-12-10T11:04:00.005+01:00

Idag lär vi människor mer än nånsin, ändå hamnar vi långt ned i "kunskapsligan". Resultatet i PISA2009 visar att vi är på väg åt fel håll, Sverige har tappat 8 placeringar sedan 2006, nu är vi 21:a plats. Jag försökte ta upp det på ett rektorsmöte här om dagen i Linköping men tyvärr var det var inget som de var insatta i. Får det vara så?

Vi behöver engagerade skolledare som likt företagsledare vågar och kan dra upp svensk skola ur den mediokra placeringen i undersökningen. Men då måste ledarna först få det uppdraget! Att göra svenska ungdomar till de främsta i världen. Och tänk om skolledare med andra kompetenser än pedagogisk insikt skulle prioriteras för detta uppdrag, skulle det vara modellen? Vad vet jag, men något måste göras det är klart.

Hittade den här filmen på Fredrik Svenssons blogg fredrikbloggen som jag gärna delar med mig av. Som Fredrik konstaterar så är nog detta en debatt som kommer till oss också men först om några år.

MTU den 10 december 2010

Bosse lyssnar just nu på Vaya con Dios; Don´t Cry For Louie

Recept sökes...

2010-12-03T01:27:00.003+01:00

På spaning efter den omdefinierad skolan, men vad är det? Hur kokar man ihop den? Idag har ungefär ett 80 tal personer sökt svaret på den frågan i Göteborg. Här sitter skolledare och framåt tänkande pedagoger som alla letar efter ett ”fix-kit” till den omdefinierade skolan, en kokbok med receptet på den perfekta soppan.

Men om man inte kan hitta den nya omdefinierade skolan eller vet hur den ser ut så får man helt enkelt skriva ett eget recept och ta reda på vilka ingredienserna är och i vilken mängd de ska ingå men också på vägen till den "moderna skolan", det nya omdefinierade skolan. När man provar nya recept får man inte vara rädd för att göra fel eller för att hamna i det okända, för det är inte lika farligt som att gå först på stigen genom djungeln, men visst finns det risker.

Om man letar efter svaret på denna fråga utan att ha en djupare förståelse för hur den omdefinierade skolan kan vara kommer man inte någon vart. Man måste först definiera vad den nya omdefinierade skolan är för just din skola, hur den ser ut för det finns ingen skola som är den andra lik. Det är en flora av individer som ingått i grupper som ingår i enheter som bildar en kultur, en skola. Det kan vi inte ändra på. Därför finns det ingen kokbok till detta arbete. Jag är övertygad om att den omdefinierde skolan är på gång överallt men att den ser olika ut vart man än tittar. Och det är bra att den ser olika ut, då vet vi att det finns en skola som passar för varje elev.

Men att man måste sluta leta efter ett ”fix-kit” ett facit eller ett enkelt sätt att förnya och lyfta skolan. För det finns inget sådant, vi måste inse att att arbetet ligger hos oss i skolan, på läraren, på skolledaren, på vaktmästaren, på elevvårdsteamet och i matsalen.

Men varför ska vi göra det om det inte finns något enkelt facit att titta i, det kostar säkert också mycket pengar. Och vem ska betala för det?

Alla arbetsplatser blir förr eller senare föremål för en ”moderniseringsmodell”. Toyota Way, lean production, eller Just in Time har funnits i flera årtionden i den privata sektorn, så varför tror vi att det är något nytt som är på gång? Något mystiskt?

Vi måste i Sverige föra in Toyota modellen i skolan; en Apple modell kanske eller är det en Lean education the Rektorsakademien way?

Vad vi än väljer att kalla den så måste den in i skolan, det måste ske. Vi måste skriva våra egna kokböcker, hitta egna recept på soppan som ju ska smaka likadant i hela landet.

Och här går det inte lika bra med selleri...

St Jörgen Park Resort den 3 december 2010

Bosse lyssnar just nu på Neil Young; Harvest

Nyheter från Skolverket...

2010-11-25T13:18:00.004+01:00

När jag läste Skolverkets senaste nyhetsbrev här om dagen blev jag glatt överraskad, temat var It i skolan.

Skolverket konstaterar att detta är ett framtidsområde.

"Digital kompetens är en av de kompetenser som bland annat EU pekat ut som viktig för alla medborgare. Studier av ungdomars vanor visar att många skaffar sig gedigna kunskaper och färdigheter inom många områden. Det handlar bland annat om sociala kompetenser och språklig uttrycksförmåga"

Kan man bland annat läsa i reportaget; It viktig i framtidens skola

Här borde finnas en Gilla knapp!!

Det gläder mig att även Skolverket har en positiv syn på det vi som arbetar inom skolan redan vet. Hur utbildar man för framtiden utan It? Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping har nyligen startat ett forskningsprojekt på en 1:1 skola. Han säger att:

"Forskningsprojektet visar att läraren upptäcker att undervisningen kan göras betydligt mer autentisk och engagerande med teknikens hjälp"

Läs reportaget om It i skolan här.

Läs reportaget om forskning i 1:1 skola här.

MTU den 25 november 2010

Bosse kan inte sluta lyssna på The Jolly Boys!

Nu är det valtider igen...

2010-11-23T13:17:00.002+01:00

Som skolledare får jag så här års många frågor som rör just det här med gymnasievalet, och jag förstår att det är förvirrande. Jag vill inte påstå att det är en djungel men det är mycket information att ta hänsyn till, Gy2011 till exempel.

Just nu är det många som är vilsna och söker svar på frågor. Det är valtider, för om man arbetar i skolan blir man varse att det är inte bara är var fjärde år som det är val i Sverige. Det är varje år, skolval, både till grundskolan och till gymnasiet. Även om många tillämpar närhetsprincipen vad gäller grundskolevalet så har vårdnadshavare möjlighet att placera barnet i annan skola om det finns plats. Och valfrihet är bra.

Valtider, oavsett vilket val det rör sig om så brukar medföra guldtider för reklamindustrin, copywriter och tryckerier har bråda dagar med att producera broschyrer, kurslistor och öppethus flyers. Och det är bra att dom har jobb, det tycker jag men det jag har en åsikt om är hur lurade barn och vårdnadshavare kan bli. Det ingen tänker på är att dessa trycksaker är producerade av professionella reklammänniskor, att det är sällan skolans egna ord i broschyren och ibland är inte ens bilderna från skolan i fråga.

Det är klart att vi måste upplysa om våra olika utbildningar och därmed också ges tillfälle att marknadsföra oss men kanske borde det vara lite mindre ”säljande” och mer upplysning i det som sägs och delas ut på mässor och öppna hus. Visst kan det vara skillnad på marknadsföring och reklam, men vart hamnar broschyrerna någonstans egentligen, marknadsföring eller reklam?

Hur talar man om för omvärlden vad den egna skolan står för, vad har man för värderingar och hur arbetar man rent pedagogiskt? Det är många faktorer som gör just den egna skolan unik, det kan nog alla skolor skriva under på men hur sprider man den? Och framför allt, vem är det som målar upp bilden av den skola just ni är intresserad av? Vem gör så att väljarna förstår vilken skola det är de är ute efter? Jo, precis som i valet till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige är det proffsen, de som gör bilbroschyrer, IKEA katalogen och K-Rauta bladen. Jag säger inte att det är fel men det är viktigt att känna till att det är så.

Bäst bild av hur en skola är får man enligt framtidsforskaren Troed Troedsson om man sätter sig utanför skolan för att se vad man kan observera utifrån. Vad händer där inne, på insidan? Han säger att om alla kommer på morgonen klockan åtta och går vid tre så är det inte något revolutionerande som händer där inne men om det kommer och går elever hela tiden ända fram till sent på kvällen händer det något revolutionerande där inne, en intressant skola enligt Troed. Ett tips till föräldrar/vårdnadshavare i valtider kanske.

Skolans hemsida är också bra att spana på, hur ser den ut, trist och svårbegriplig eller modern och ny, kan det vara skolan själv som skrivit texten eller känns den säljande och allmän, vem har gjort den?

Ett svårt område att kommunicera utanför skolan är den kvalité som undervisningen håller/ger. Det är klart att den avspeglas säkert i någon enkät men vad ger en enkätundersökning egentligen? Vad mäts? Enligt David Wyon, Professor Technical University of Denmark, kan man inte ge en enkät till elever på årskurs 7-9 och gymnasiet. Av den anledningen att de tar reda på vad för resultat man undersöker och sedan försöker de sabotera det. Och det är min upplevelse också att så kan vara fallet, en enkät ger inte ett resultat som är tillförlitligt, även om den kanske fungerar på just en skola så tror inte jag att resultaten på de olika skolorna kan jämföras med varandra hur som helst. Hur får man då reda på skolans kvalité? Jag tror att man ska försöka tänka mer på en helhet, så det hänger ihop. Och med just det måste nog många skolor ta hjälp tror jag, för det är inte så enkelt att inifrån organisationen göra det begripligt för någon på utsidan. och då blir det ju någon annan som skrivit texten, tagit bilderna och fixat layouten. Så tillbaks igen, hur vet man att det är en sanningsenlig bild vi får? Det lämnar jag till betraktaren att bedömda.

På min skola (MTU) arbetar vi helt själva med detta, trots vad jag skrivit ovan så vill vi försöka att kommunicera vad vår skola står för och hur den upplevs från insidan helt själva. Vi gör som alla andra skolor säger att dom gör; utgår från att eleven vet bäst. Vår broschyr till exempel är gjord av två årskurs ett elever. Hemsidan har eleverna påverkat på flera sätt och under mässor och öppet hus så är det elever som pratar. Jag vill påstå att det är bara eleverna som på ett uppriktigt sätt kan säga hur det är på skolan ur ett elevperspektiv.

När jag var på konferensen Framtidens lärande tidigare i år mins jag att eleverna från någon gymnasieskola uttryckte att ”det här pratade vi om förra året, varför har inget hänt?” Det är just det jag menar, eleverna vet bäst hur det är i skolan! Varför har inget hänt, är ett exempel på det, eleven i centrum, ok, men hur menar de då?

Hur vet man att ens barn väljer en bra skola då?

Ja, sitt utanför skolan ett dygn eller fråga elever på skolan, kanske. Men det jag vill säga är att man bör tänka på att det är inte alla skolor som varken gjort hemsidan eller broschyren.

Det är lika svårt val som det är viktigt, att ge sitt barn en utbildning som utmanar och ger djup relevant kunskap.

MTU den 23 november 2010

Bosse lyssnar just nu på Bruce Springsteen; The Promise

Amerikansksvensk...

2010-11-16T19:41:00.005+01:00

Kan det heta så? Finns det en motsats till Svenskamerikan egentligen?

Nå ja, jag läser på Fredrik Svenssons blog fredrikbloggen.se att Rektorsakademien nu drar igång en svensk version av den amerikanska Partnership for 21st Century Skills som lämpligt nog heter Framtidskompetenser. Verkar mycket lovande tycker jag och eftersom den kommer från personerna bakom just Rektorsakademien så kommer det säkert att bli mycket bra. Vi behöver en rörelse i Sverige som på allvar lyfter dessa frågor.

Partnership for 21st Century Skills är en organisation som förespråkar att eleverna ska ha en beredskap för det 21:a århundradet. Medan USA fortsätter att konkurrera i en global ekonomi som kräver långt mer än bara innovation, tillhandahåller organisationen och dess medlemmar verktyg och resurser för att hjälpa det amerikanska utbildningssystemet i uppdraget att hålla USA i topp. En inte helt enkel men briljant idé.

Nu kanske vi får något liknande i Sverige.

På Framtidskompetensers hemsida skriver man:

”Framtidskompetenser syftar till att identifiera vilka framtidens kompetenser är och ur det skapa processer som gör att vi kan utveckla och säkerställa att skolor och arbetsliv (konkreta arbetsplatser) odlar och ”när” de kompetenser vi behöver i det globala och komplexa samhället.”

Låter lovande tycker jag. Ska bli spännande att se vilka framtidskompetenser man hittar. Det var också på tiden kan jag tänka och hoppas att det tar fart så vi får en bredare förståelse för att det är dags att tänka om och tänka om och tänka om och...

Det får aldrig ta slut, vi måste hela tiden prata om och ifrågasätta de kompetenser som gruppen kommer fram till för att vara säkra på att vi hittar rätt.

Ett mycket bra initiativ av Rektorsakademien.

Läs mer om Framtidskompetenser här.

Läs också på Fredrik Svenssons blog här.

MTU den 16 november 2010

Bosse lyssnar just nu på Ron Trent Remixes; Honey RM

Vetenskap och forskning om inomhusmiljön...

2010-11-15T10:40:00.003+01:00

Jag blev inbjudet att lyssna på vad David Wyon, DTU,Technical University of Denmark har kommit fram till i en av hans senaste forskningsprojekt; Indoor environmental effects on the performance of school work by children av Swegon air academy.

Ett tillfälle för oss inom skolan att få reda på hur luftens kvalité påverkar lärandet i klassrummet. Tyvärr var det bara jag och MTU som var representerat av skolorna i länet vid detta tillfälle, synd för det var mycket nyttigt och gav mig många tankar om hur vi kan förbättra situationen i vår skola, då tänker jag på inomhusmiljöns påverkan på lärandet.

Enligt David Wyon är det först temperaturen som påverkar oss, sedan luftens kvalité följt av buller och sist är det belysningen. Att ljud är störande vet vi mycket väl, det räcker med 55dB A för att det ska vara störande i skolan. Det betyder att vi längtar efter iPaden så vi slipper det störande tangentbordsljuden under seminarierna, om ni förstår vad jag menar. Nå väl, det var en liten parentes.

Jag blev lite förvånad att det inte var fler från skolan som var intresserade av detta. Vi vet att skolan är ekonomiskt ansträngd och letar efter möjligheter att spara på utgifterna men vi vet också att skolan inte når målen, fler och fler lämnar skolsystemet utan godkända kunskaper och därmed utan ett fullständigt avgångsbetyg. Efter Davids presentation av sina resultat diskuterade jag lite runt kostnader för AC installation med honom och han menade att det mycket väl kan ge mätbara resultat av en investering i luftens temperatur. Vi borde också mäta luftens kvalité lite oftare för enligt David är det de ”svaga” (och med det menar jag de som får kämpa lite mer för att nå målen) som drabbas först. Vad gör vi med den här informationen i skolan? Ett område som måste hamna i min To Do List.

Det är säker så att det är många faktorer som samverkar och gör det lite svårare för de som redan har svårigheter och som kämpar med motivationen här i skolan. Helt klart är att vi måste se över vår ventilationssituation speciellt nu när det är så många fler datorer som alstrar värme och andra partiklar i vår arbetsmiljö.

Vi får ta ett djupt andetag och arbeta mot en bättre inomhusmiljö för alla som arbetar i MTU-huset. Hoppas också det är fler ute i landet som kavlar upp ärmarna och kämpar mot en bättre miljö i skolan.

Här är David Wyons rapport.

MTU den 15 november 2010

Bosse lyssnar just nu på The Jolly Boys; The Passenger

Staten och skolan...

2010-11-04T21:48:00.003+01:00

Hur var det nu med staten och skolan, är det någon som kommer ihåg?

Som tur är finns det några som minns hur det var, att staten inte kan tillföra något som vi i skolan behöver. Läs artikeln i DN så förstår ni vad jag menar.

MTU den 4 november 2010

Slöseriet i skolan...

2010-11-04T13:39:00.006+01:00

Elever slänger 10 000- 30 000 ton mat varje år. Kostnad; 600 miljoner kronor från skattebetalarna, rakt ned i sopptunnorna. Kostchefen i Kiruna, Marianne Schröder Maagaard, tog till ett lika enkelt som genialt knep för att komma tillrätta med svinnet, att ta bort brickorna i restaurangen. Barnen kunde då inte lasta på några ”berg” på tallrikarna. Vad hände då tror ni? Jo, som alltid när någon kreativ person försöker förbättra situationen i skolan, arga kommuninvånare började klaga istället för att berömma henne. Svinnet minskade med 40%, nästan halverades alltså. Det är sådana som Marianne i Kiruna vi behöver inom skolan, inte de som inte är villiga till förändring. Det finns alltid något att förändra i skolan, alltid, det står i läroplanen.

Slöseriet inom skolan finns på flera plan och ett kärt område är tiden, den schemalagda tiden, vad kostar ineffektiviteten i skolan? Varför kan vi inte få låta eleverna i gymnasiet göra som det står i läroplanen, att ”få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra...att varje elev tar personligt ansvar för sina studier ..aktivt utövar inflytande över sin utbildning.” Om vi inte tillåts öppna upp schemat hur ska vi då nå strävansmålet; varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö fullt ut?

Det slösas mycket i svensk skola, men jag tycker Marianne i Kiruna kom på ett mycket bra och enkelt sätt att få ned svinnet i matsalarna. Ett svinn som minskade med 40% måste ses som revolutionerande. Hur ska vi då minska tidssvinnet i skolan, bli mer effektivare? Kanske genom att tvinga eleven att prioritera sin tid, kanske borde det vara eleverna som sätter schemat? Styra över sin tid borde man träna på i de senare åren i grundskolan för att sedan sätta åt myten att gymnasiet är 3 år, vem har bestämt det? Nja, det vet nog alla men behöver det vara 3 år? Nej, säger vi på MTU, med enkel planering från elevens sida så kan den bli 2 år. Då får man ett år till övers, som att ha flextid. Tänk att åka utomlands, studera eller bara luffa runt lite medan kamraterna sitter ”fast” i sina scheman!! Som någon annan bestämt dessutom, slöseri, helt enkelt. På MTU har engagerade, kreativa elever slutat med ett fullständigt gymnasiebetyg efter 2 år.

Som sagt, det slösas utan motstycke i den svenska skolan dag.

Här kan man läsa om matsvinnet.

MTU den 4 november 2010

Bosse lyssnar just nu på The Jolly Boys; ring of fire

Corren Debatt...

2010-10-26T08:41:00.007+02:00

I dagens Corren skriver bland andra Jan Pettersson; Telia Sonera och Kristina Björn, Barn och utbildningsförvaltningen; Falkenbergs kommun (som är årets It-kommun 2010 !!) i en debattartikel att "Sveriges skolor halkar efter".

Telia Soneras enkätundersökning visar att det är minst en kommun i Östergötland som saknar en strategi eller vision för skolans it-satsning. Mycket oroväckande och jag hoppas att det inte är den kommun jag bor i. Hur kan någon påstå att man satsar på kommunens unga utan att ha en strategi för it i skolan, det handlar om framtiden inte bara för barnen utan också för kommunen och Sverige!

Vi kommer att halka efter både Indien och Kina det är helt klart men om vi också kommer på efterkälken i här i Europa så kommer det definitivt att få konsekvenser även i kommunerna i Östergötland. Jag blir orolig, det är 2010 och det finns kommuner utan it-strategi för skolan, det är på skolan man ska satsa om man vill nå långsiktigt resultat, hur svårt kan det vara att förstå det?

Jag rekommenderar att ni läser den, men tyvärr så vet jag inte vad Corren har för It-strategi för den verkar inte finnas att läsa digitalt (!??) det är pappersvarianten som gäller (kommer Corren att halka efter?).

Jo då, här är den det tog ett tag innan den publicerades på nätbilagan. Här är den, bra Corren.

MTU den 26 oktober

Lärartäthet...

2010-10-25T09:11:00.005+02:00

De flesta inser nog att om man har 1000 kronor i sin plånbok och ger bort 100 av dessa har 900 kronor kvar. Det som händer då är nog ganska glasklart, vederbörande får lägre köpkraft och mindre möjlighet att köpa/handla. Men inte sällan brukar det hävdas att företag som finansieras via service eller tjänster där skattebetalarna står för intäkterna och som går bra (genererar ett överskott till ägaren), är ett bra/framgångsrikt företag, och ibland bättre än andra.

"Vart går gränsen när en friskolas vinst går från att vara ett led i ansvarsfull ekonomisk hushållning till att vara oetiska vinster på skolbarn och skattebetalarnas pengar? Det är svårt att ange värden för vad som skulle vara en skälig vinst. Aktieägares avkastning på sitt investerade kapital kan jämföras med ränta på det banklån som skolan skulle behövt för att finansiera sin verksamhet." Konstaterar Lärarförbundet i en utredning nyligen.

Som exempel kan nämnas att Kunskapsskolan har som mål att generera 5-7 % i vinst.

Lärarförbundets undersökning visar att ”vinstskolorna” har i genomsnitt 6.8 lärare per hundra elever och de kommunala skolorna har 7.9 lärare för samma antal elever. Som jämförelse kan nämnas att MTU, som är den skola jag arbetar på, har en lärartäthet på 10.7 per hundra elever. Det är svårt att säga om vi hade haft svårare att nå målen med färre lärare men det är mycket troligt. En felaktig uppfattning är att när man går över till en modernare pedagogisk form, det vill säga går från klassisk förmedlingspedagogik till seminarie/case pedagogik ger ett mindre behov av pedagogisk personal i verksamheten. Sanningen är den att arbetsbelastningen ökar för alla inblandade i undervisningen i skolan och behov av ytterligare personal ligger närmare än att säga upp på grund av minskat behovet av pedagoger. Men det är inte många som har möjlighet att öka lärartätheten från en dag till en annan och jag tror att man blir lite lurad om man blint tror på att fler pedagoger är lösningen på skolans problem att nå målen. Men att pengarna borde stanna i skolan är jag helt övertygad om och visst är det en förutsättning för att skolan ska kunna ge eleven en bra utbildning med moderna kunskaper. Och en modern utbildning kostar definitivt inte mindre än den gamla traditionella skolan men det får inte få oss att tveka, vi är skyldiga att ge eleverna en utbildning som de har nytta av. Aktieägarnas vinst blir glädjen att se hur självsäkra och stolta ungdomar ger sig ut i arbetslivet för att ta för sig av de möjligheter som ligger framför dem.

MTU den 25 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på Midnight Oil; blue sky mine

Tänkte Om...

2010-10-21T19:10:00.004+02:00

Tänkte först blogga om matte larmet som slog ned för några dagar sedan men det behövde jag inte. Här kan man läsa om hur svensk gymnsieskola ger eleverna en bristfällig undervisning som är alldeles för läromedelsstyrd. Var det inte det vi sagt hela tiden? Det finns fler ämnen som lider av den sjukan i gymnasieskolorna på fler håll.

Ett gott exempel på hur man kan göra engelskan rolig och mer aktuell finns att läsa här och här. Så det behöver jag inte blogga om. Jag får Tänka Om, helt enkelt! Och det ska jag göra men först ska tre pedagoger från min skola åka till Göteborg för att tänka om för första gången, ska bli kul att höra deras reflektioner efter den resan. Jag tror att dom redan tänker OM så det blir nog en upplevelse för dessa tre drivna pedagoger. Säkert kommer dom hem med något nytt och lite klarare tankar om hur vi ska gå vidare i vårt arbete.

En nyhet som jag med blandade känslor delar med mig av är Skolinspektionens beslut att överföra vårt Medieprogram som kommer försvinna i och med GY2011 till tre olika program. Verkar rörigt men kan kanske bli bra när man får fundera lite runt det hela. Frågan är bara hur MTU som är en ganska liten skola, ska kunna få ekonomi i att hålla igång alla dessa tre program med några elever i varje. Vi får se hur det blir men det blir nog bra det med.

MTU den 21 oktober

Bosse lyssnar just nu på Kings of Leon; the end

På väg mot lika villkor...

2010-10-18T21:15:00.007+02:00

Sveriges radio, Ekot kollade här om veckan något som vi vet mycket väl, hur kommunerna sköter sina betalningar. Rubriken löd ”Betalningsanmärkningar vanligt hos kommuner”

Betalningsanmärkningar? låter inte som ett vidare bra sätt att hantera skattepengar tycker jag. I min värld, (läs MTUs) så är Motala värst, betalar aldrig i tid. Kanske är tur att man inte är skattebetalare i Motala för då skulle jag bli arg, tänk vad alla dessa förseningsavgifter måste kosta. Nåja, inte mitt bord men man kan undra hur det kommer att bli med skolpengsfrågan nu när villkoren ska bli mer likvärdiga läsåret 2011-2012.

Hur fungerar då skolpengen i praktiken? Jo nu ska jag reda ut några begrepp och kanske bringa lite ljus i frågan. Det är min uppfattning att de flesta tror att de fristående skolorna håvar in mängder med pengar som sedan delas ut till aktieägarna på ett eller annat sätt. Och så kan det vara på någon eller några skolor, kanske, men hos de allra flesta huvudmän (ägare, kan vara enskild, typ AB eller offentlig alltså kommunal) finns ingen eller en mycket liten marginal. Tanken är att vi som erbjuder utbildning inom gymnasieskolan ska få lika mycket pengar som de kommunala gymnasieskolorna och så är det säkert, men jag har inte forskat i det. MTU som utbildar inom Medieprogrammet (MP) får alltså lika mycket som ALGs (Anders Ljungstedts gymnasium) MP, per elev.

Elevvård, skolmaterial, datorer, programvaror, hyra, administration, löner, måltider, el och värme, Internet, med mera ska bekostas på en summa som är lika stor som vad den billigaste bilen på Blocket kostar, per månad. Man behöver inte vara något matematik geni för att inse att det är bra om man har 200 elever, gärna fler för att gå ”runt”.

Den skola jag arbetar på har just nu mindre än 100 elever och vi tillhör ingen koncern. Alla pengar stannar i skolan, för MTU har aldrig delat ut en endaste krona till aktieägarna. Och så kommer det att fortsätta att vara, det är en av de grundläggande idéerna med skolan -den tillhör eleverna- det är för dom vi finns, inte för aktieägarna.

Därför blir man ibland ledsen när någon frågar, ofta med en arg ton ”vad tjänar ni på det?” Kan vara i samband med att eleven arbetar självständigt eller inte har något på schemat en dag. Rätt svar är 0 (noll) kr. De som tjänar på det är eleverna, genom att tränas i att arbeta självständigt och mot ”deadlines”. De kommer att vara betydligt bättre rustade än ”curling generationen”.

Vad har då detta med skolutveckling att göra? jo om man vill att den svenska skolan ska utvecklas och ligga på topp så måste allt fungera, och då menar jag allt. Även så enkla saker som att betala i tid. Hur ska vi kunna försvara den offentliga förvaltningen om den inte fungerar, och att betala räkningar i tid kan väl inte vara så svårt kan man tycka. Friskolornas riksförbund har tyckt upp en broschyr som heter Skolpeng -på lika villkor där man kan läsa mer i ämnet.

På MTU fortsätter vi att träna eleverna i de förmågor som blir allt viktigare i samhället idag, kreativitet, självständighet, ansvar och kommunikativ förmåga, för att nämna några.

Måste bifoga en bild på Didrik som går årskurs 1 och som här på ett briljant sätt redogjorde för sitt arbetssätt för Studie- och yrkesvägledare från nästan hela östra regionen, med fanns också rektorer och programansvariga från många andra gymnasieskolor. Man blir glad inombords, det finns hopp Sverige!

MTU den 18 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på Maceo Parker; I´ve got work to do

Matte i mobilen!

2010-10-11T10:03:00.010+02:00

Äntligen en nyttig App. Man kan hoppas att föräldrarna förstår att de kan göra en insats för sitt barns matematikkunskaper genom en investering på endast 15kr!!! För det är nog så att det är föräldrarna som måste köpa den här utmärkta hjälpmedlet. Vi har provat den och den är bra, rekommenderas varmt.

En lärare i Gävle har lagt ned stort arbete och lyckats med konststycket att få ned A-kursen som en App för alla att köpa. Här finns allt, beskrivande filmer, övningsuppgifter och formelsamlingar. Även föräldrarna kan, för endast 15kr få tillgång till hela kursen, bra om man vill hjälpa till. Så om man vill ge något nyttigt till sitt barn är denna App ett tips från mig. Matematik B finns också för den som vill, för endast 15kr!

Äntligen, det börjar röra på sig där ute, frågan är bara om svenskarna är redo än, eller är vi för traditionsbundna? Mer

Jag funderar fortfarande mycket på varför vi misslyckats lite med att genomföra tankarna vi hade om ett öppet schema, ett schema där eleven planerade sin tid själv. Där barnen får lära sig att livet är fullt av prioriteringar och att det är önskvärt att de redan i gymnasiet får den kunskapen. För att vara mer förberedda på högre studier.

Barnen blir vuxna allt tidigare och nu mera kallar vi åldersgruppen för de "unga vuxna" men samtidigt låter vi inte de unga vuxna ta det ansvar som häger ihop med att vara vuxen. Kanske är det generationen som benämns "curlingföräldrar" som inte kan släppa ansvaret, eller förstå att det behövs om ungdomarna ska klara sig bättre i samhället. Nåja nu är vi till baka till det gamla (nästan) omoderna sättet att arbeta, vi bestämmer vad, när och hur kunskap ska skapas hos de unga vuxna. Old school, alltså.

Men det finns hopp för på Facebook finns en grupp med elever som vill ha tillbaka det ursprungliga arbetssättet, det moderna öppna och fria, men ansvarskärvande. Det är vår målsättning, att ge kunskaper långt mer än vad styrdokumenten kräver men framför allt kunskaper som de kommer att behöva längre fram när de ska stå på egna ben.

MTU den 11 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på eleverna som diskuterar olika uppdrag, när det ska vara klart och hur man kommer dit. Härligt att höra, det finns hopp!!!

Utredning pågår....

2010-10-06T19:11:00.006+02:00

Skolverket har under åren 2008-2010 utrett frågan om adaptiva och andra datorbaserade prov är något att satsa på eller om den traditionella papper och penna metoden håller även i framtiden. Utredningen presenterades i dagarna och man genomförde också ett antal pilotstudier här i landet.

Vad innebär då adaptiva prov? Jo, adaptiv testning bygger på att uppgifterna väljs efter individens förmåga, ett adaptivt prov känner fortlöpande av provtagarens kunskapsnivå och presenterar relevanta uppgifter tills provtagarens kunskapsnivå är fastställd. Då avbryts provet. I tillexempel Norge och Danmark kör man nationella prov på detta vis redan. Nu är det väl så i Sverige att det är lite si och så med datortätheten i skolorna, på gymnasiet går det i det offentliga 2.5 elever per dator och i grundskolan 6 elever per dator, enligt Skolverket. Med detta som grund konstaterar man att finns en god grund för datoriserade prov MEN att det inte genomförs så mycket kunskapskontroller i digitalt format ute på skolorna. Nästan ingenting i ämnet matematik. Några av de fördelar och möjligheter som lyfts fram med datorbaserade prov är att de kan utformas så att de prövar kunskaper som inte låter sig prövas på traditionella prov, att de ökar provens autenticitet och samstämmighet med undervisningen samt att de är flexibla och kan möjliggöra en direkt återkoppling av resultatet. Via den moderna tekniken kan man skapa uppgiftstyper som mäter de komplexa kompetenserna som ungdomarna förväntas behärska idag och inte bara rena faktakunskaper som dagens nationella prov gör.

Undersökningen påvisar också att datorvana lärare ser större fördelar med denna moderna provmetod, framför allt i just ämnet matematik. Och de allra flesta av eleverna var mycket positiva till metoden.

Sammanfattningsvis visar rapporten på att användningen av datorbaserade prov måste betraktas som låg och outvecklat i landet jämfört med flera europeiska länder, bland andra Danmark och Norge. Skolverket konstaterar också att datoranvändningen i undervisningen är är överlag låg i svenska skolor! Tänk vilken resurs de missar, hela Internet finns där redo.

En sanning som vi i skolorna har känt till länge. Några skolor vill förändra detta, där ibland MTU. Det är viktigt att vi kämpar för att ta en frontposition i Europa vad gäller kunskap och synen på densamma. Åren i skolan får inte gå till spillo för våra ungdomar, vi i skolan måste ha modet att förändra och prova nytt trots att vi får utstå kritik och möter skepsis så gott som varje dag. Jag hoppas på en utredning som undersöker varför det inte händer något nytt i skolan. Varför vi inte lyckas göra skolan till ett Disneyland för ungdomarna.

Hur det än blir så tycker jag att det är av största vikt att Skolverket stöder de skolor som vågar prova nytt arbetssätt och utvecklar den svenska skolan. Vi behöver inte bara datorbaserade kunskapskontroller utan vi måste också möte de förmågor som behövs i samhället idag och i morgon. Det jag menar är de förmågor man tagit fram inom 21´st century skills.

MTU den 6 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på Robert Cray; Bad influence

Toppenskola

2010-10-04T16:00:00.007+02:00

I senaste numret av Magasin 360 (nr 4) berättar Richard Gerver, författaren bakom boken "Creating Tomorrow´s Schools Today" om hur han började förändringsarbetet på mellanstadieskolan Grange Primary i Long Eaton, utanför Nottingham i England. Startpunkten för förändringen var när han ställde några grundläggande frågor till lärarna och som många av oss funderar på;
Hur vill vi att barnen ska vara när de lämnar vår skola?
Vad behöver de för att klara sig i en föränderlig framtid?
Vad vill de lära sig?
Och HUR gör vi skolan rolig och magisk, så att de hänger på låset även en gråkall morgon i februari?

I Grange Primary School har man lyckats med att göra skolan intressant och relevant för barnen. Man har lyckats vända trenden från att tidigare varit en skola med svaga resultat och med en hel del ordningsproblem. Nu har den blivit så bra att skolan fick omdömet ”outstanding” vid skolinspektionen 2008 (kan man få det i Sverige?).

Den avgörande faktorn enligt Richard är tid. Tid som inte finns, om man frågar de som arbetar i skolan idag, MEN Richard understryker att han inte godtar det påståendet, en ledare som vill förändra måste skapa förutsättningar. Vi är olika som ledare och vi är olika som lärare, alla måste vi arbeta mot att få skolan magisk, rolig och relevant. Lärarna måste ha makten över sitt arbete, känna lust och glädje på jobbet, att hitta tillbaka till det driv som gjorde att de en gång blev lärare. Som skolledare måste vi låta de professionella i skolan och då menar jag lärarna (och på MTU, handledarna), hitta nya vägar till målet. Vi måste prata ofta om hur det nya kan se ut och vad vi tror att framtiden kommer att kräva av ungdomarna, ge lärarna stöd i att prova nytt och lyfta de om går egna vägar.

Richard Gerver avslutar med att konstatera att de närmaste 15-20 åren mycket väl kan vara utbildningens guldålder. Måste säga att jag instämmer i det och jag liksom Richard avundas de som ger sig in i läraryrket i dag, här finns stora möjligheter för nytänkare.

MTU den 4 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på Ry Cooder; Crazy ´bout an automobile

Mer...

2010-09-23T11:55:00.004+02:00

Idag när jag gick igenom posten låg senaste numret av diu, tidskriften datorn i utbildningen, i högen. På sidan 32-33 skriver Hans Renman en krönika som heter
Skola som utbildar för framtiden

En mycket intressant och väl formulerad krönika som jag tycker fler borde läsa och just det kan man göra här

Om man funderar på hur tankegångarna går runt satsningarna på dator i utbildningen och vad eleverna tycker så föreslår jag att ni tittar på Falkenberg, ett av de första 1-1 (en dator, en elev) satsningarna i landet. Här kan ni se en film om Falkenbergs satsning.

MTU den 23 september 2010

Full fart på förändring

2010-09-20T21:38:00.005+02:00

Det är en förändringens vind som blåser över landet nu, inget kommer att bli som före valet. 6000 ungdomar på Sergels torg i protest måste betyda något och jag kan inte hjälpa att ställa mig frågan; hur blir det ? blir det nyval ? Hur går det med skolreformerna ?

Hur det än går så kan vi nog hålla med om att det går fortare nu än för bara några år sedan. Jag sitter i Göteborg på Apples och Rektorsakademiens satsning Tänk Om. Ett koncept som ska få den svenska skolan på fötter, att bli mer relevant för ungdomarna. Och här går det fort, några hänger med andra inte, men alla kommer i mål det är jag övertygad om. Om det går fort nu så kommer det att gå mätbart fortare bara i morgon. Och i övermorgon. Kalkylerna säger att den första januariveckan år 2025 blir lika händelserik som hela nittonhundratalet. Det gör att det blir ganska svårt att säga vart vi är om tre år, förutom att vi är på väg mot framtiden. Och här sitter vi, ett antal rektorer från södra Sverige och försöker att vara visionära. Och att vara med att skriva historia är ganska roligt, faktiskt. Vi har arbetat med våra skolors visioner och vi har fått MTUs vision godkänd, den är framtidssäker!

Men det är inte datorn i utbildningen som är framtiden, det är Internet. Det har inte alla förstått än, eller hänger jag inte med? För även om iPhone hela tiden fördubblar sin kapacitet betyder inte att vi gör det. Det finns en tröghet i det mänskliga sättet att vara. Eller hur, kan det vara en av förklaringarna till valresultatet?

Vi är på rätt väg, det är jag helt övertygad om. Att låta bli att ge eleverna den utbildning som de kommer att behöva efter gymnasiet är lika fel som att påstå att ungdomar väljer teknik före design. Kanske är därför de älskar sina MacBook Pro, de är först och främst snygga men också bra och pålitliga. På Kairos Future säger man att de förs kollar i spegeln om de nya hörlurarna är ok innan de kopplar in dom och lyssnar om de låter bra. Teknik före design gäller även för MTUs inriktningar.

Marco Torres visade många exempel på ”elever” som inte är bäst i klassen men som ändå är något extra, här är ett exempel:

Göteborg den 20 september 2010

Bosse lyssnar just nu på JazzAttacks; Asfaltsmatta

Två steg fram och ett tillbaka...

2010-09-17T12:07:00.003+02:00

För mig och några till på MTU var det en sorgens dag på skolan igår. Vi beslutade att återigen gå mot mer schemastyrd undervisning och klassisk förmedlings pedagogik i klassrummen, inte för alla elever men för några. För mig räcker det med att vi faktiskt beslutat detta för att jag ska bli lite bedrövad, faktiskt. För vi vet ju att samhället INTE fungerar så i övrigt idag, år 2010.

Varför gör vi då det, kan man undra? Många är helt enkelt inte mogna att ta ansvar för sina studier när de kommer upp i gymnasiet det är helt klart. Men vi i skolan borde kunna lära eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande och ge dom verktyg att faktiskt göra något åt situationen, förstå vikten av att ha lärandet i sin hand (som Steve Jobbs skulle uttryckt det). Många kan och gör det men inte alla. Jag hoppas att vi mycket snart kan gå mot ett mer modernt sätt igen mycket snart även för denna elevgrupp. För det får inte vara en klassfråga om barnen ska ha en modern utbildning som bygger på att eleven tar stort eget ansvar eller om barnet ska ha en traditionell utbildning med prov på enbart faktakunskaper?

Hoppas inte det, för det är definitivt inte bra för de unga vuxna och för Sverige. Det kommer att öka klyftorna i samhället än mer om vi gör olika skolor för de som är mer motiverade än de som kanske inte alltid tycker att det är toppen att gå till skolan.

Hur får man förståelse för behovet av modern kunskap och att det KRÄVS förändring i skolan? Varför går vi ett steg tillbaka igen? Hur når man dessa elever i det här nya?

Det är möjligt att det brustit i kommunikationen från skolan och om så är fallet är det mitt fel. Mitt försvarstal är i så fall att jag i min vision ser hur glada elever kommer hem till mamma och pappa och berättar om vad de upplevt i skolan och hur nytt och kul det är att vara där. Jag hoppas ju att vi kan skapa ett ”Disneyland” i skolan men inser att det är bara några som förstått att utnyttja fördelarna med att ta eget ansvar. Jag tror att så länge inte debatten finns på ett nationellt plan så finns den inte heller ute i hemmen. Om inte de stora kommunala skolorna börjar svänga så behöver inte vi små enheter göra det. Vilket är en lögn, för förändring är bra generellt sett.

Vi var ju för flera år sedan positiva till Europa och kände att vi ville tillhöra det men vad är nästa steg? Globaliseringen är faktiskt redan ett faktum, avstånden krymper för varje år och snart kommer våra barn säkert att utbilda sig där det är bäst. Vi måste ligga i framkant om vi inte bara ska dela ut Nobelpris, utan faktiskt också ta emot ett eller två, som skolministern noterat kan jag se på valaffischen.

Men det finns hopp, jag blir mycket glad när jag ser elevernas entusiasm över sina projekt som nästan är färdiga och hur de resonerar nu när redovisningen närmar sig. En redovisning som inte sker i skolan och inte enbart för läraren utan för representanter för näringslivet, kulturpersoner och andra ”vanliga” människor. Här lärs det nytt! Härligt.

Härligt var också att lyssna till Marco Torres på Rektorsakademien den 10 september, det jag minns tydligast var frågan: vad ska vi lära eleverna nu? Eller vem lär bäst, -a ”learner” or a student? Och, det finns inget samband mellan personerna på bilden och det jag skrivit här.

MTU den 17 september 2010

Bosse lyssnar just nu på Sten & Stanley; Två steg fram och ett tillbaka

Hur går det?

2010-08-27T12:37:00.003+02:00

Richard Gerver säger att vi måste göra skolan till Disneyland. Det han menar är att vi som arbetar i skolan måste göra skolan relevant för eleverna, det måste bli roligt att vara i skolan. Skolminister Björklund har inte riktigt förstått det tycker jag, vi måste tänka nytt. Det gör man inte genom att gå eller titta bakåt. Vi måste tänka nytt, hitta nya vägar till kunskap, vi måste ta tag i utvecklingen och själva skapa framtiden. Vi kan inte sitta och passivt vänta på att framtiden ska komma till oss. Det bästa sättet att förutse framtiden är att själv uppfinna den!

Här på MTU tar vi steget in i framtiden genom vårt nya sätt att arbeta med seminarier och workshops, arbeten som redovisas i projektform. Tid för reflektion och modern teknik.

Läs gärna mer här: Förödande med ordningshets i skolan

I dag packade årskurs 1.orna upp sina nya MacBook Pro 13” och jag är övertygad om att det är rätt väg att gå, modern teknik och modern pedagogik. Även om inte det blir Disneyland så tror jag att vi är en bit på väg. Att lämna den gamla tråkiga skolan och gå mot det nya spännande och utmanande, en skola utan kunskapstak.

MTU den 2010-08-27

Bosse lyssna just nu på fläktljudet från datorn.

Tänk om...

2010-08-24T22:15:00.002+02:00

Det var ett tag sedan senaste inlägget, jag fick blåsa bort damm och spindelnät från bloggen men nu är den igång igen.

Nu är sommaren slut och arbetsperioden har tagit vid, åtminstone för eleverna. För oss på MTU har denna sommar inte varit som vanligt, kanske därför som jag inte prioriterat bloggandet (säger jag till mitt försvar).

Att förändra skolan, lärandet och synen på nyttan med att studera är inte gjort i en handvändning. Flera av pedagogerna har, och gör ett beundransvärt arbete som ligger långt utanför vad som sker i merparten av Sveriges skolor idag, 2010 inser jag efter ett möte med flera rektorer från landets södra del. Trots att denna landsdel är känd för sin innovativa och nytänkande skola.

Vi har, som flera andra skolor anammat Apples 1:1 lösning för våra årskurs ett elever. Inte bara ska eleverna få ha hand om en mycket kraftfull dator utan de ska också få arbeta efter en mer modern, anpassad pedagogik. Hela konceptet bygger på att skolan samverkar med näringslivet i frågor som rör förväntningar på kunskap, social kompetens och moderna förmågor. Redan första riktiga arbetsveckan får årskurs ett eleverna ett riktigt uppdrag med förankring i näringslivet. Och alla elever var mycket entusiastiska både över uppdraget som över arbetssättet. Tyvärr har inte Apple kunnat leverera datorerna än så vi får arbeta lite runt problemen men allt går ju som bekant. Mer om vår syn på modern pedagogik kommer att finnas på www.mtu.nu lite senare, kolla där om du är intresserad av just detta.

För att få tankehjälp och idéer i skolutvecklingsfrågor har jag sammanstrålat med ett antal likasinnade rektorer på ett konferenscenter i Göteborg. Som inspiratör till alla oss som vågar tänka om hade man valt en av initiativtagarna till Vittra koncernen och Rektorsakademien. Mina förväntningar kanske inte tillfredsställdes men det var oerhört inspirerande att höra om ett lyckat koncept som blev till en av landets ledande friskoleföretag.

Delstaten Maine är världens största 1:1 satsning och resultaten där ifrån borde visa vilken väg vi ska välja. Datorer och Internet måste in i klassrummen, tillsammans med en övertygelse om att datorn är så mycket mer än en skrivmaskin som kan skicka e-brev. Skolan måste ha riktiga uppgifter, verkliga, realistiska arbeten som granskas av personer utanför skolan. Elevernas kunskaper kan bara säkerställas om näringslivet får samma granskande funktion som Skolinspektionen.

Det känns som om rektorerna fegar lite inför beslutet, att de letar efter ett färdigt koncept som bara är att föra in i verksamheten. De vågar inte riktigt att fatta beslut om att genomföra förändringen mot en IKT-skola. Om rektorerna inte vågar, vilket kan vara lika med att ställa sin tjänst till förfogande, och om de inte kan fatta ett gemensamt beslut så kommer det nog att ta tid innan det sker något. Vilket är synd för eleverna. Det fanns skolor som skulle ut med 630 st. datorer nu som ännu inte har en plan för hur man ska arbeta! Är det god skolutveckling? Jag lämnar frågan hängande i luften. Jag kan lugnt konstatera att på MTU har vi kommit långt, och åter igen det är pedagogernas förtjänst som genom vilja, kunskap och engagemang gjort detta möjligt. Och om lilla (lite över 100 elever) MTU kan så varför kan inte en kommun med så mycket expertis, kunnande och ekonomiska resurser genomföra det förstår inte jag, eller är det just det jag gör?

Sankt Jörgen park hotell den 24 augusti 2010

Bosse lyssnar just nu på Seasick Steve; Thunderbird

The American Way...

2010-05-11T13:31:00.004+02:00

För ett tag sedan publicerade US Department of Education en forskningsöversikt som visar att nätbaserade studier gör att eleven presterar mer än vid traditionella klassrumsstudier. Inte minst på grund av den extra tid som studenterna ägnar åt sina uppgifter genom de nya lärmöjligheter som Internet erbjuder. Möjligheten att tillgodogöra sig flera föreläsningar från andra lärare och från andra skolor samt potentialen att kunna samarbeta med andra studenter som geografiskt sett finns vid någon annan ort, eller till och med utan för det egna landet via Internet.

Nätbaserat lärande är inte en digital variant av Hermodsbreven min pappa fick i brevlådan utan det är en nödvändig anpassning av högre utbildning (från gymnasiet och uppåt) till samhällsutvecklingen. Det handlar inte om att överbrygga distans, det handlar om att ge fler en praktisk möjlighet till goda studier och komma ikapp det samhälle man utbildar sig för. Men vi får inte tro att det digitala är räddningen för vårt kritiserade utbildningssystem. Många studenter i skolan vittnar om att de stora aha-upplevelserna och den djupa inlärningen har kommit i täta diskussioner med skolkamrater snarare än genom lärarens kunskapsförmedling. Skolan måste också bjuda in till goda samtal i lärandets anda och vi får inte blunda för att vi bara är i början av utvecklingen och där Internets tillgängliga informationsmängder bara är basen för komplexa tjänster för nätbaserat lärande. Vi måste mötas i skolan, vi får inte sluta värdesätta de mjuka värden de unga vuxna behöver. Och kanske än mer än idag, vi går ju mot ett mer individualistiskt oberoende samhälle visar studier.

Arbetet mellan forskare, lärare och teknikutveckling inom det här området förutsätter nya former av samarbete, dels med det omgivande samhället, men också världsomfattande, som till exempel USA, Kina… kanske borde studentutbyte vara obligatoriskt inom EU?

MTU den 11 maj 2010

Bosse lyssnar just nu på Kris Kristofferson; Closer to the bone

Sluta dalta?

2010-05-01T13:41:00.008+02:00

Blondinbella skriver på debattsidan hos Aftonbladet att det är samhällets fel att de unga vuxna är som de är. En reflektion som till en början känns igen allt för väl, nämligen att det alltid går att skylla någon annan för det egna misslyckandet. Men när man läser vidare inser man att det finns hopp. ”Sluta dalta med oss unga” är kraftfulla ord. Jag vet inte om jag skulle uttrycka mig på det sättet men det är säkerligen en mycket korrekt bedömning. För även om det moderna samhället har förändrats dramatiskt med tillkomsten av tekniska förändringar och utveckling av tekniska informationssystem så litar de flesta skolor fortfarande på att lära enligt en inaktuell informationsöverföringsmodell. Ingen tillåts bli ”duktigare” än någon annan, inget elittänkande utan alla ska formas lika. Oavsett om vi i grunden har olika förutsättningar och mål.

Nuvarande utbildningspraxis löser inte det behov dagens elever möter och kommer att ha i den moderna, komplexa och globaliserade samhället de är en del av. Det vore synd om det är skolan som hindrar Sverige ifrån att ta steget från informationssamhälle till kreativitetssamhälle, för industrisamhället har vi ju lämnat för länge sedan. I både industrisamhället och informationssamhället hade Sverige topp placeringar i världen så det vore bra om alla hjälptes åt med att ställa om, ÄVEN skolan. Så att vi kan ligga i topp också i framtiden, för våra barns skull om inte annat. Lär av de länder som med mod, vision och kraft samlat går mot framtiden! Vi måste vara med!!!

Heja Blondinbella, vi måste ge alla unga vuxna som likt Blondinbella vill komma framåt, de bästa möjligheter att lyckas, nå målen och leva innehållsrika och utmanande liv. Läs debattartikeln här.

MTU den 1 maj

Bosse Gärderup lyssnar just nu på Anna Bergendahl; This is my life

Är Du med?

2010-04-29T17:27:00.003+02:00

Visst är väl framtiden hetare än någonsin? Det känns i alla fall så, eller är det bara för att vi äntligen intresserat oss för framtiden inom skolan som det känns så.

Det vi känner som vårt samhälle håller på att vittra sönder framför våra ögon, det gamla samhället är på väg bort. Det är inte bara de smältande polarisarna som faller ihop eller vårt invanda slit och släng samhälle som går in i väggen. Nej det är större än så. Volvo och Rover är sålt till Kina, Jaguar är sålt till Indien. Saab är sålt till ryska maffian, eller hur det nu är med den saken. Svenska företag lägger sin IT-support på Sri Lanka och Kina har snart köpt upp USA och Afrika. Vad gör vi? Tittar på eller…

Det känns så, i alla fall gör den svenska skolan det. För trots alla dessa tecken låtsas många inom just skolan att framtiden inte existerar. Det känns som om beslutsfattarna i många kommuner, och styrelser också för den delen, skissar på lösningar som möjligtvis var vettiga i mindre svenska bruksorter på 70-talet, orter där V8:an fortfarande cirkulerar utanför Sibyllakiosken på lördagskvällen, där de sociala kontakterna sker i baksätet på Chevan och Internet fortfarande inte blivit en ”fluga”.

De unga har helt andra preferenser än de vi hade på min tid. När jag själv gick i skolan var nylonpolos och kaffebryggare High Tech och de vuxna stod med mössan i hand på avlöningsdagen. Vi har redan sett att IT och sociala medier vänder upp och ned på område efter område. I många länder har man kommit långt mycket längre än vi. Vi måste omvärldsspana, lyfta blicken från det egna skrivbordet, från kontoret och skolan, mot omvärlden. Att spana efter framtiden är ett absolut måste för verksamma i en bransch som är så kraftigt utsatt för förändringsvindar som skolan faktiskt är, även om inte alla insett det ännu. Vad innebär utvecklingen i Kina och vad håller på att hända med USA?

En del skolor är tyvärr fortfarande ointresserade av att fatta framsynta beslut. De är nöjda med att tuffa på som om inget har hänt, eller kommer att hända. De tycker att det är ok att 20 % av eleverna skolkar med analysen att det är elevernas fel, inte att det på något vis skulle kunna ha att göra med bristande attraktionskraft i den egna skolan.

Men det finns de som insett att utmaningar är obegränsat och mycket mer fruktbart än den allmänna ”det var bättre förr” mentaliteten. Att känna passion inför sitt uppdrag och att sätta upp spännande och utmanande visioner som mål för verksamheten. Att våga använda modern teknik som stöd i den pedagogiska och kreativa process som skolan ändå borde vara. Att verkligen gör skolan relevant för eleven idag och imorgon. För de 10 mest eftertraktade jobben i år, existerade inte 2004, det var ingen som visste vad de var eller hur det skulle göras. Och vi förbereder faktiskt just nu våra elever för arbeten som inte finns! Där de använder teknik som idag inte är uppfunnen! För att lösa problem som vi idag inte vet att vi har!

Så vad betyder allt det här?

Det händer mycket just nu inom skolan och min gissning är att konceptet med en dator/en elev kommer att explodera, kanske redan nu i höst. Är du med?

Det är inte de starkaste som överlever utan de som är bäst på att anpassa sig.

MTU den 28 april 2010

Bosse Gärderup lyssnar just nu på Jonny Cash, help me

Lokala kommentarer i nationellt intresse

2010-04-24T16:51:00.007+02:00

Östgöta Correspondenten (Corren) har i en serie granskat en grundskola i Linköping, serien heter passande nog; Skola i förändring av Lollo Asplund.

Skolvalet alltid en chansning skriver reporter Lollo Asplund som rubrik till följande text; …vad kostar skolornas marknadsföring och profilering? Det är ändå skattebetalarnas pengar det handlar om. Hur tänker Lollo Asplund undrar jag, genom att upplysa och synliggöra, vilket marknadsföring handlar om, borde det bli säkrare att välja skola, eller?

Marknadsföring av skola och utbildning är nödvändigt om inte hela vår skola ska sjunka ner i en ”egen värld”. Moderna människor uppfattar inte det som inte syns, vi börjar bli beroende av att se saker för att känna tillit och få förtroende för den. Man behöver inte fördjupa sig speciellt mycket i marknadsföring innan man förstår att marknadsföring inte alltid är reklam, men reklam alltid är marknadsföring.

Bra skola = Bra rykte = Bra marknadsföring, en sanning, visst men räcker det idag?

Det skolorna vill marknadsföra är kvaliteten i det man gör och idag är det viktigt hur man kommunicerar detta. Skolorna vill få alla att förstå att det man faktiskt håller på med, lärande, lektioner, resor, undervisning, projekt, elevarbeten, redovisningar, events och happenings, besök, osv, är av hög kvalité, vad vi än läser i media. Hur ska samhället få reda på att varje unik skola är bra och har en bra undervisning om de inte tillåts kommunicera detta utåt?

Folk pratar om skolor och i synnerhet eleverna, så enkelt är det. Correns artikelserie är ett bevis på att samhället har ett intresse i hur det går till i skolan idag. Varför ska inte skolornas tillåtas berätta för omkringliggande samhälle att det går bra, att vi på skolan är stolta över det vi faktiskt åstadkommit. Skolan måste tillåtas odla en själ. När man är stolt över sin skola vill man berätta det för omvärlden, men hur ska skolan kunna göra det om den inte tillåts ta hjälp av professionella? Det är en allmän missuppfattning att skolans personal är multikompetenta, de ska besitta kompens som motsvarar Polis, Räddningstjänst, jurist, psykiatrin och listan kan göras lång, nu måste vi också bemästra marknadsföring om jag tolkar skribentens kommentarer.

Det är ”slöseri med kommunala medel” Fel säger jag, kommunikationen av det som verksamheten står för måste nå utanför skolans väggar. Många skolor fokuserar alldeles för mycket på den rena reklamen och annonseringen i sina marknadsföringsfunderingar. Ska skolan finnas på Facebook? Ska man köra med en Flash-applikation på hemsidan? Ska man ha 1/4-del eller 1/8-dels fyrfärgsannons i Corren? Ska vi köra lite Rix-FM reklam?

Det här är svåra och komplexa frågor, som utanför skolans värld brukar omhändertas av experter som brandingbyråer, mediebyråer, kommunikationsexperter, PR-folk, reklambyråer, webbyråer, osv. Skolor brukar dock kvacka lite här, vilket är synd ur ett skattebetalarperspektiv. För det gäller ju att ta ett samlat grepp på all kommunikation och dessutom se till att göra kommunikationen effektiv, vilket ju ytterst handlar om effekt per skattekrona. I en situation där vi har fri konkurrens och kundval är det viktigt att eleverna och deras föräldrar får bra beslutsunderlag!

MTU den 24 april

Bosse lyssnar just nu på Bruce Springsteen and the Seeger Sessions Band; Old Dan Tucker

Mörkret lägger sig

2010-04-21T11:20:00.001+02:00

Sitter under paraplyt i skenet av diodlampan; Askmoln över Sverige, känns som ur en actionfilm med Bruce Willis. Ett mörkt ogenomträngligt moln som slår ut vårt växt och djurliv. Människan kämpar för sin existens och jag…

…jag fick tag i den sista bensinen och drar öster ut mot frisk luft, normalt habitat och modern kunskapssyn.

Nåja, fullt så allvarligt kanske det inte är än MEN tänk på att våra konkurrentländer rustar med större kunskap, de ändrar och moderniserar sin kunskapssyn, både Kina och USA. Och Norge, Danmark, Finland och England. Till och med Portugal har visst börjat vakna, vad gör vi?

För Guds skull Sverige, Björklunds reformer är på rätt väg men är inte tillräckligt. Vi upphandlar städning, gör allergironder, filar på likabehandlingsplanen och lägger ännu en Lokalarbetsplan på hyllan, kör lite facklig information, initierar samverkansgrupp, kryssar i en uppföljning på webben, beslagtar ett par mobiltelefoner som stör, skaffar en återvunnen dator till lärarteamet, tar en Statoilkrans till och ger tummen upp till interaktiva Whiteboards – köp inte den, säger Richard Gerver.

Hur gick det med de 198 skolchefernas upprop? Jag vet inte om jag vågar andas att lärarna kanske skulle arbeta på andra tider, som liknar de villkor som alla andra yrkesarbetande akademiker har. Varför är skolledarna lämnade ensamma i utvecklingsarbetet, kommunerna måste ta större ansvar, ge skolorna större frihet men man måste börja ställa större krav på skolorna, sortera skolorna efter kunskapssyn och ambitionsnivå. Inte efter inriktning eller profil.

På Mediagymnasiet, MTU pågår just nu ett utvecklingsprojekt som ska leda in i en djupare syn på elevens kunskaper och de förmågor som framtiden kräver av våra unga.

Richard Gerver sa på e-skills seminariet nu i våras att vi måste skapa framtiden om vi inte kan se eller förstå den, vi får formulera den och sätta upp mål för vår egen reform. Det är en överlevnadsfråga när man är mitt i ett skifte som kommer kasta omkull hela vår världsbild, här gäller det att hänga med. Det är inte den starkaste som överlever, det är den som är bäst på att anpassa sig…

MTU den 21 april

Bosse lyssnar just nu på Amanda Jenssen, happyland

Time for change?

2010-04-05T11:07:00.004+02:00

”Vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider” hävdar 198 skolchefer i DN Debatt för ett tag sedan. Ett känsligt område det där men samlade ändå nästan 200 av landets skolchefer i kommuner och kommunalförbund, intressant. Jag förstår vart de vill komma, måste vara svårt att vara ledare utan att ha rättigheten att styra medarbetarnas ordinarie arbetstid. Men om det är just det som behövs för att skolan ska lyckas bättre vet jag inte. Jag tror att hela skolsystemet är lite ”ute och cyklar” för det beror inte bara på att rektorerna behöver styra lärarnas tider bättre. Om eleven inte vill gå i skolan, att skolan inte är den roligaste platsen att vara på, vad gör vi då? Det blir inte bättre om rektor får större befogenheter vad gäller lärarens tid till eleven utan jag tror att problemet ligger på en helt annan nivå. När barnen börjar grundskolan i årskurs 1 är skolan det roligaste dom vet, men vad är det som händer sen? Varför tycker en årskurs 5 elev at skolan är sådär och en årskurs 9 elev tycker hela skolan är pest, varför? Jag tror vi måste ställa oss frågan, varför är det så?

Man kan inte skylla på barnen för att de slutar att komma till skolan, det måste vara något annat, kanske fel på vårt skolsystem?

Jag tror att vi måste skapa något nytt, modernt som barnen och de unga vuxna vill gå till, något som de vill identifiera sig med. Nytt och attraktivt, men hur? En gammal sanning är att om man vill skapa något nytt och unikt så måste man inte bara behärska den disciplin man ger sig in i man måste också aktivt fresta gränserna för sitt och disciplinens maximala förmåga, det gäller för sportatleter i OS likväl som för de som vill åstadkomma förändring av något slag, och vet vi inom skolan vilka gränserna är? Om vi ska förändra något så grundmurat som vårt svenska skolsystem så måste man vara i kontroll för att gå över gränsen, är vi det? Är inte helt säker på det, men det kan vara bra med tillgång till arbetstiden, att kunna styra lärarnas tid, men mot vad? Hur ska skolan se ut?

Var är gränserna vi måste gå över för att åstadkomma förändring? Hur hittar vi gränserna och hur vill vi definiera dessa, en gräns kan vara ny för alla, eller bara för dig på just din skola men igen; hur ska vi hitta gränserna, var är dom?

En sak är i alla fall säker, skolan måste förändras och vi måste kanske också modernisera hela vårt synsätt på ungdomarna och den kultur de växer upp i. Kairos Future kallade ungdomarna för Homo zappiens, någon annan har sagt att de har multitasking-förmåga och tycker därför att våra schemalagda dagar är för tråkiga och innehållslösa. Jag tror att vi underskattar våra barn och de unga vuxnas vilja att lära sig och vara kreativa. Jag är övertygad om att vårt utbildningssystem inte hänger med i vårt snabba samhälle. Jag är övertygad om att lärarna vet under vilka omständigheter våra ungdomar lär mest och bäst, precis som trädgårdsmästaren vet under vilka omständigheter plantorna växer effektivast. Ungdomarna är olika, lär olika, vill olika, har olika mål och förutsättningar så varför är lektionerna och undervisningsmetoderna så standardiserade? Det sägs att vi är alldeles för styrda av läromedelsproducenterna i detta land, kan det vara en förklaring?

Vilken typ av samhälls medborgare vill vi skapa, vad är det för kompetens vi efterfrågar, och hur mäter vi den. Intelligens är inte bara IQ, det kan mycket väl vara musik, gymnastik eller något annat kreativt, som entreprenörskap. Det gäller att hitta elevens ”stig” och låta varje elev gå på just sin ”stig” och utvecklas. Utbildning får inte bli ett mått på hur vi är som person, alla passar inte in den akademiska världen men de lyckas ändå i samhället, och många blir entreprenörer inom sitt verksamhetsområde. Vi talar om att det finns en mångfald i samhället och den måste också finnas i skolan, åter igen, varför är allt så standardiserat inom skolan? Vi måste acceptera att vi är olika, har olika mål, även i ung ålder.

Jag tror att om vi kan göra skolan lite modernare, med lite mer nutida kunskapsfokus, så skulle många fler nå målen med utbildningen. Ungdomarna måste ha a great time i skolan, bara om det är roligt presterar man sitt bästa, när man gör det man älskar att göra. Och när man gör det är risken stor att ens liv får en helt annan mening och innehåll. För några elever kan det vara matematik, kemi eller att spela sitt instrument, gitarr, trummor eller något annat de mår bra av.

Men även vi som arbetar i skolan måste älska det vi gör, det räcker inte med att vara bra på att lära ut, man måste älska det. Först då börjar livet på ett helt nytt sätt, när talang och passion samspelar. Det är då man säger att tiden flyger iväg. Det handlar om energi, antingen ger skolan dig det eller så tar den det ifrån dig. Just nu känns det som om vi tar energi ifrån eleverna i skolan. Vi måste förstå att det inte är frågan om att skilja på energi åtgång beroende på vad man gör. Det går åt minst lika mycket energi att skriva en musikal som att framföra en teori om klimatförändringarna i världen. Man måste ges möjlighet att träna och underhålla sin kreativa förmåga precis som man gör med sin hälsa. Tänk på alla fritidspolitiker vi har, de kan inte leva på sitt intresse men de brinner för det, är det inte passionerat arbete så säg, eller alla som sjunger i kör? Det är inte alla som kan eller vill leva på det de älskar att göra, det beror på vem du är. Tänk om alla älskade det de gjorde i arbetet och privat, vart var Sverige då?

Om vi vill ha ett samhälle där medborgarna uppfinner lösningar för ett hållbart levnadssätt och ett totalt resurssnålt liv, måste vi förbereda för det redan i skolan det är en sak som är säker i alla fall.

MTU den 5 april

Bosse Gärderup lyssnar just nu på The Baseballs: Umbrella

21 st century edu?

2010-03-09T22:16:00.002+01:00

Var på en mycket intressant konferens härom dagen (på sportlovet), e-skills, på Nalen i Stockholm dessutom. Ämnet var digital kompetens, ett mycket intressant ämne som nästan känns mystiskt, är det inte konstigt?

Det är väl självklart att vi i detta land har god "digital kompetens" eller hur. Men hur är det egentligen med den saken i skolan? Hur ser vårt arbetssätt ut? Är det på ett modernt och effektivt sätt vi arbetar och använder vi alla tillbuds stående medel i undervisningen?

På e-skills talade tanter från Skolverket och IT/Telekombolagen om hur vi måste ta till oss det moderna sättet att arbeta, det kändes så där tyckte jag. Något som där emot kändes hel rätt var när Richard Gerver talade till auditoriet om utvecklingen i UK. Engelsmännen har genomgått en digital revolution inom utbildningsväsendet och staten har pumpat in miljarder pund till skolorna. Detta har resulterat i, enligt Richard, att skolorna i Storbritannien har flest Smart board´s i hela Europa. En ganska kortlivad satsning som inte gav det resultat som man hoppats på. För er som vet hur en Smart board fungerar behöver jag nog inte säga mer men för er andra så kan jag förtydliga mig lite. Smart board är ett fabrikat och inte ett samlingsnamn för digitala whiteboard´s men i detta sammanhang menar jag alla digitala skrivtavlor i "allmänhet". Vad kan dessa tavlor åstadkomma i en övrigt analog värld? Inte mycket. det visar behovet av en långsiktig plan, digitala utrustningar är inget man slänger in i utbildningen utan här krävs både utbildning och support. Lärarens roll i klassrummet måste omprövas lite och sådant tar tid, att en hel yrkeskår ska lära nytt utan utbildning och support från ledningen är förmodligen inte genomförbart på ett för eleven bra sätt, även om det säkert skulle gå.

Vad sa då Richard Gerver att vi borde göra?

Jo, Gervers budskap är enkelt men svårt, han säger:
Den skola som vi ser på allt för många håll är helt enkelt en plats som saknar relevans för många barn och ungdomar. Och dessutom förbereder den inte heller eleverna för framtiden på ett särskilt bra sätt. Därför måste skolan förändras nu omgående!

Det är lätt att hålla med för visst är det enkelt att säga vad som behöver göras, det svåra är att säga HUR!

En mycket intressant föreläsning som jag ska återkomma till vid flera tillfällen, var så säkra för detta ämne brinner jag lite för. Att ge våra unga den utbildning de har rätt att kräva, och inte den som passar oss i professionen.

MTU den 2 mars 2010 klockan 19.02

Bosse Gärderup lyssnar just nu på: Eagels lyin´ eyes