The American Way...

För ett tag sedan publicerade US Department of Education en forskningsöversikt som visar att nätbaserade studier gör att eleven presterar mer än vid traditionella klassrumsstudier. Inte minst på grund av den extra tid som studenterna ägnar åt sina uppgifter genom de nya lärmöjligheter som Internet erbjuder. Möjligheten att tillgodogöra sig flera föreläsningar från andra lärare och från andra skolor samt potentialen att kunna samarbeta med andra studenter som geografiskt sett finns vid någon annan ort, eller till och med utan för det egna landet via Internet.

Nätbaserat lärande är inte en digital variant av Hermodsbreven min pappa fick i brevlådan utan det är en nödvändig anpassning av högre utbildning (från gymnasiet och uppåt) till samhällsutvecklingen. Det handlar inte om att överbrygga distans, det handlar om att ge fler en praktisk möjlighet till goda studier och komma ikapp det samhälle man utbildar sig för. Men vi får inte tro att det digitala är räddningen för vårt kritiserade utbildningssystem. Många studenter i skolan vittnar om att de stora aha-upplevelserna och den djupa inlärningen har kommit i täta diskussioner med skolkamrater snarare än genom lärarens kunskapsförmedling. Skolan måste också bjuda in till goda samtal i lärandets anda och vi får inte blunda för att vi bara är i början av utvecklingen och där Internets tillgängliga informationsmängder bara är basen för komplexa tjänster för nätbaserat lärande. Vi måste mötas i skolan, vi får inte sluta värdesätta de mjuka värden de unga vuxna behöver. Och kanske än mer än idag, vi går ju mot ett mer individualistiskt oberoende samhälle visar studier.

Arbetet mellan forskare, lärare och teknikutveckling inom det här området förutsätter nya former av samarbete, dels med det omgivande samhället, men också världsomfattande, som till exempel USA, Kina… kanske borde studentutbyte vara obligatoriskt inom EU?

MTU den 11 maj 2010

Bosse lyssnar just nu på Kris Kristofferson; Closer to the bone

Sluta dalta?

Blondinbella skriver på debattsidan hos Aftonbladet att det är samhällets fel att de unga vuxna är som de är. En reflektion som till en början känns igen allt för väl, nämligen att det alltid går att skylla någon annan för det egna misslyckandet. Men när man läser vidare inser man att det finns hopp. ”Sluta dalta med oss unga” är kraftfulla ord. Jag vet inte om jag skulle uttrycka mig på det sättet men det är säkerligen en mycket korrekt bedömning. För även om det moderna samhället har förändrats dramatiskt med tillkomsten av tekniska förändringar och utveckling av tekniska informationssystem så litar de flesta skolor fortfarande på att lära enligt en inaktuell informationsöverföringsmodell. Ingen tillåts bli ”duktigare” än någon annan, inget elittänkande utan alla ska formas lika. Oavsett om vi i grunden har olika förutsättningar och mål.

Nuvarande utbildningspraxis löser inte det behov dagens elever möter och kommer att ha i den moderna, komplexa och globaliserade samhället de är en del av. Det vore synd om det är skolan som hindrar Sverige ifrån att ta steget från informationssamhälle till kreativitetssamhälle, för industrisamhället har vi ju lämnat för länge sedan. I både industrisamhället och informationssamhället hade Sverige topp placeringar i världen så det vore bra om alla hjälptes åt med att ställa om, ÄVEN skolan. Så att vi kan ligga i topp också i framtiden, för våra barns skull om inte annat. Lär av de länder som med mod, vision och kraft samlat går mot framtiden! Vi måste vara med!!!

Heja Blondinbella, vi måste ge alla unga vuxna som likt Blondinbella vill komma framåt, de bästa möjligheter att lyckas, nå målen och leva innehållsrika och utmanande liv. Läs debattartikeln här.

MTU den 1 maj

Bosse Gärderup lyssnar just nu på Anna Bergendahl; This is my life