Nyheter från Skolverket...

När jag läste Skolverkets senaste nyhetsbrev här om dagen blev jag glatt överraskad, temat var It i skolan.

Skolverket konstaterar att detta är ett framtidsområde.

"Digital kompetens är en av de kompetenser som bland annat EU pekat ut som viktig för alla medborgare. Studier av ungdomars vanor visar att många skaffar sig gedigna kunskaper och färdigheter inom många områden. Det handlar bland annat om sociala kompetenser och språklig uttrycksförmåga"

Kan man bland annat läsa i reportaget; It viktig i framtidens skola

Här borde finnas en Gilla knapp!!

Det gläder mig att även Skolverket har en positiv syn på det vi som arbetar inom skolan redan vet. Hur utbildar man för framtiden utan It? Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping har nyligen startat ett forskningsprojekt på en 1:1 skola. Han säger att:

"Forskningsprojektet visar att läraren upptäcker att undervisningen kan göras betydligt mer autentisk och engagerande med teknikens hjälp"

Läs reportaget om It i skolan här.

Läs reportaget om forskning i 1:1 skola här.

MTU den 25 november 2010

Bosse kan inte sluta lyssna på The Jolly Boys!

Nu är det valtider igen...

Som skolledare får jag så här års många frågor som rör just det här med gymnasievalet, och jag förstår att det är förvirrande. Jag vill inte påstå att det är en djungel men det är mycket information att ta hänsyn till, Gy2011 till exempel.

Just nu är det många som är vilsna och söker svar på frågor. Det är valtider, för om man arbetar i skolan blir man varse att det är inte bara är var fjärde år som det är val i Sverige. Det är varje år, skolval, både till grundskolan och till gymnasiet. Även om många tillämpar närhetsprincipen vad gäller grundskolevalet så har vårdnadshavare möjlighet att placera barnet i annan skola om det finns plats. Och valfrihet är bra.

Valtider, oavsett vilket val det rör sig om så brukar medföra guldtider för reklamindustrin, copywriter och tryckerier har bråda dagar med att producera broschyrer, kurslistor och öppethus flyers. Och det är bra att dom har jobb, det tycker jag men det jag har en åsikt om är hur lurade barn och vårdnadshavare kan bli. Det ingen tänker på är att dessa trycksaker är producerade av professionella reklammänniskor, att det är sällan skolans egna ord i broschyren och ibland är inte ens bilderna från skolan i fråga.

Det är klart att vi måste upplysa om våra olika utbildningar och därmed också ges tillfälle att marknadsföra oss men kanske borde det vara lite mindre ”säljande” och mer upplysning i det som sägs och delas ut på mässor och öppna hus. Visst kan det vara skillnad på marknadsföring och reklam, men vart hamnar broschyrerna någonstans egentligen, marknadsföring eller reklam?

Hur talar man om för omvärlden vad den egna skolan står för, vad har man för värderingar och hur arbetar man rent pedagogiskt? Det är många faktorer som gör just den egna skolan unik, det kan nog alla skolor skriva under på men hur sprider man den? Och framför allt, vem är det som målar upp bilden av den skola just ni är intresserad av? Vem gör så att väljarna förstår vilken skola det är de är ute efter? Jo, precis som i valet till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige är det proffsen, de som gör bilbroschyrer, IKEA katalogen och K-Rauta bladen. Jag säger inte att det är fel men det är viktigt att känna till att det är så.

Bäst bild av hur en skola är får man enligt framtidsforskaren Troed Troedsson om man sätter sig utanför skolan för att se vad man kan observera utifrån. Vad händer där inne, på insidan? Han säger att om alla kommer på morgonen klockan åtta och går vid tre så är det inte något revolutionerande som händer där inne men om det kommer och går elever hela tiden ända fram till sent på kvällen händer det något revolutionerande där inne, en intressant skola enligt Troed. Ett tips till föräldrar/vårdnadshavare i valtider kanske.

Skolans hemsida är också bra att spana på, hur ser den ut, trist och svårbegriplig eller modern och ny, kan det vara skolan själv som skrivit texten eller känns den säljande och allmän, vem har gjort den?

Ett svårt område att kommunicera utanför skolan är den kvalité som undervisningen håller/ger. Det är klart att den avspeglas säkert i någon enkät men vad ger en enkätundersökning egentligen? Vad mäts? Enligt David Wyon, Professor Technical University of Denmark, kan man inte ge en enkät till elever på årskurs 7-9 och gymnasiet. Av den anledningen att de tar reda på vad för resultat man undersöker och sedan försöker de sabotera det. Och det är min upplevelse också att så kan vara fallet, en enkät ger inte ett resultat som är tillförlitligt, även om den kanske fungerar på just en skola så tror inte jag att resultaten på de olika skolorna kan jämföras med varandra hur som helst. Hur får man då reda på skolans kvalité? Jag tror att man ska försöka tänka mer på en helhet, så det hänger ihop. Och med just det måste nog många skolor ta hjälp tror jag, för det är inte så enkelt att inifrån organisationen göra det begripligt för någon på utsidan. och då blir det ju någon annan som skrivit texten, tagit bilderna och fixat layouten. Så tillbaks igen, hur vet man att det är en sanningsenlig bild vi får? Det lämnar jag till betraktaren att bedömda.

På min skola (MTU) arbetar vi helt själva med detta, trots vad jag skrivit ovan så vill vi försöka att kommunicera vad vår skola står för och hur den upplevs från insidan helt själva. Vi gör som alla andra skolor säger att dom gör; utgår från att eleven vet bäst. Vår broschyr till exempel är gjord av två årskurs ett elever. Hemsidan har eleverna påverkat på flera sätt och under mässor och öppet hus så är det elever som pratar. Jag vill påstå att det är bara eleverna som på ett uppriktigt sätt kan säga hur det är på skolan ur ett elevperspektiv.

När jag var på konferensen Framtidens lärande tidigare i år mins jag att eleverna från någon gymnasieskola uttryckte att ”det här pratade vi om förra året, varför har inget hänt?” Det är just det jag menar, eleverna vet bäst hur det är i skolan! Varför har inget hänt, är ett exempel på det, eleven i centrum, ok, men hur menar de då?

Hur vet man att ens barn väljer en bra skola då?

Ja, sitt utanför skolan ett dygn eller fråga elever på skolan, kanske. Men det jag vill säga är att man bör tänka på att det är inte alla skolor som varken gjort hemsidan eller broschyren.

Det är lika svårt val som det är viktigt, att ge sitt barn en utbildning som utmanar och ger djup relevant kunskap.

MTU den 23 november 2010

Bosse lyssnar just nu på Bruce Springsteen; The Promise

Amerikansksvensk...

Kan det heta så? Finns det en motsats till Svenskamerikan egentligen?

Nå ja, jag läser på Fredrik Svenssons blog fredrikbloggen.se att Rektorsakademien nu drar igång en svensk version av den amerikanska Partnership for 21st Century Skills som lämpligt nog heter Framtidskompetenser. Verkar mycket lovande tycker jag och eftersom den kommer från personerna bakom just Rektorsakademien så kommer det säkert att bli mycket bra. Vi behöver en rörelse i Sverige som på allvar lyfter dessa frågor.

Partnership for 21st Century Skills är en organisation som förespråkar att eleverna ska ha en beredskap för det 21:a århundradet. Medan USA fortsätter att konkurrera i en global ekonomi som kräver långt mer än bara innovation, tillhandahåller organisationen och dess medlemmar verktyg och resurser för att hjälpa det amerikanska utbildningssystemet i uppdraget att hålla USA i topp. En inte helt enkel men briljant idé.

Nu kanske vi får något liknande i Sverige.

På Framtidskompetensers hemsida skriver man:

”Framtidskompetenser syftar till att identifiera vilka framtidens kompetenser är och ur det skapa processer som gör att vi kan utveckla och säkerställa att skolor och arbetsliv (konkreta arbetsplatser) odlar och ”när” de kompetenser vi behöver i det globala och komplexa samhället.”

Låter lovande tycker jag. Ska bli spännande att se vilka framtidskompetenser man hittar. Det var också på tiden kan jag tänka och hoppas att det tar fart så vi får en bredare förståelse för att det är dags att tänka om och tänka om och tänka om och...

Det får aldrig ta slut, vi måste hela tiden prata om och ifrågasätta de kompetenser som gruppen kommer fram till för att vara säkra på att vi hittar rätt.

Ett mycket bra initiativ av Rektorsakademien.

Läs mer om Framtidskompetenser här.

Läs också på Fredrik Svenssons blog här.

MTU den 16 november 2010

Bosse lyssnar just nu på Ron Trent Remixes; Honey RM

Vetenskap och forskning om inomhusmiljön...

Jag blev inbjudet att lyssna på vad David Wyon, DTU,Technical University of Denmark har kommit fram till i en av hans senaste forskningsprojekt; Indoor environmental effects on the performance of school work by children av Swegon air academy.

Ett tillfälle för oss inom skolan att få reda på hur luftens kvalité påverkar lärandet i klassrummet. Tyvärr var det bara jag och MTU som var representerat av skolorna i länet vid detta tillfälle, synd för det var mycket nyttigt och gav mig många tankar om hur vi kan förbättra situationen i vår skola, då tänker jag på inomhusmiljöns påverkan på lärandet.

Enligt David Wyon är det först temperaturen som påverkar oss, sedan luftens kvalité följt av buller och sist är det belysningen. Att ljud är störande vet vi mycket väl, det räcker med 55dB A för att det ska vara störande i skolan. Det betyder att vi längtar efter iPaden så vi slipper det störande tangentbordsljuden under seminarierna, om ni förstår vad jag menar. Nå väl, det var en liten parentes.

Jag blev lite förvånad att det inte var fler från skolan som var intresserade av detta. Vi vet att skolan är ekonomiskt ansträngd och letar efter möjligheter att spara på utgifterna men vi vet också att skolan inte når målen, fler och fler lämnar skolsystemet utan godkända kunskaper och därmed utan ett fullständigt avgångsbetyg. Efter Davids presentation av sina resultat diskuterade jag lite runt kostnader för AC installation med honom och han menade att det mycket väl kan ge mätbara resultat av en investering i luftens temperatur. Vi borde också mäta luftens kvalité lite oftare för enligt David är det de ”svaga” (och med det menar jag de som får kämpa lite mer för att nå målen) som drabbas först. Vad gör vi med den här informationen i skolan? Ett område som måste hamna i min To Do List.

Det är säker så att det är många faktorer som samverkar och gör det lite svårare för de som redan har svårigheter och som kämpar med motivationen här i skolan. Helt klart är att vi måste se över vår ventilationssituation speciellt nu när det är så många fler datorer som alstrar värme och andra partiklar i vår arbetsmiljö.

Vi får ta ett djupt andetag och arbeta mot en bättre inomhusmiljö för alla som arbetar i MTU-huset. Hoppas också det är fler ute i landet som kavlar upp ärmarna och kämpar mot en bättre miljö i skolan.

Här är David Wyons rapport.

MTU den 15 november 2010

Bosse lyssnar just nu på The Jolly Boys; The Passenger

Staten och skolan...

Hur var det nu med staten och skolan, är det någon som kommer ihåg?

Som tur är finns det några som minns hur det var, att staten inte kan tillföra något som vi i skolan behöver. Läs artikeln i DN så förstår ni vad jag menar.

MTU den 4 november 2010

Slöseriet i skolan...

Elever slänger 10 000- 30 000 ton mat varje år. Kostnad; 600 miljoner kronor från skattebetalarna, rakt ned i sopptunnorna. Kostchefen i Kiruna, Marianne Schröder Maagaard, tog till ett lika enkelt som genialt knep för att komma tillrätta med svinnet, att ta bort brickorna i restaurangen. Barnen kunde då inte lasta på några ”berg” på tallrikarna. Vad hände då tror ni? Jo, som alltid när någon kreativ person försöker förbättra situationen i skolan, arga kommuninvånare började klaga istället för att berömma henne. Svinnet minskade med 40%, nästan halverades alltså. Det är sådana som Marianne i Kiruna vi behöver inom skolan, inte de som inte är villiga till förändring. Det finns alltid något att förändra i skolan, alltid, det står i läroplanen.

Slöseriet inom skolan finns på flera plan och ett kärt område är tiden, den schemalagda tiden, vad kostar ineffektiviteten i skolan? Varför kan vi inte få låta eleverna i gymnasiet göra som det står i läroplanen, att ”få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra...att varje elev tar personligt ansvar för sina studier ..aktivt utövar inflytande över sin utbildning.” Om vi inte tillåts öppna upp schemat hur ska vi då nå strävansmålet; varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö fullt ut?

Det slösas mycket i svensk skola, men jag tycker Marianne i Kiruna kom på ett mycket bra och enkelt sätt att få ned svinnet i matsalarna. Ett svinn som minskade med 40% måste ses som revolutionerande. Hur ska vi då minska tidssvinnet i skolan, bli mer effektivare? Kanske genom att tvinga eleven att prioritera sin tid, kanske borde det vara eleverna som sätter schemat? Styra över sin tid borde man träna på i de senare åren i grundskolan för att sedan sätta åt myten att gymnasiet är 3 år, vem har bestämt det? Nja, det vet nog alla men behöver det vara 3 år? Nej, säger vi på MTU, med enkel planering från elevens sida så kan den bli 2 år. Då får man ett år till övers, som att ha flextid. Tänk att åka utomlands, studera eller bara luffa runt lite medan kamraterna sitter ”fast” i sina scheman!! Som någon annan bestämt dessutom, slöseri, helt enkelt. På MTU har engagerade, kreativa elever slutat med ett fullständigt gymnasiebetyg efter 2 år.

Som sagt, det slösas utan motstycke i den svenska skolan dag.

Här kan man läsa om matsvinnet.

MTU den 4 november 2010

Bosse lyssnar just nu på The Jolly Boys; ring of fire