Corren Debatt...

I dagens Corren skriver bland andra Jan Pettersson; Telia Sonera och Kristina Björn, Barn och utbildningsförvaltningen; Falkenbergs kommun (som är årets It-kommun 2010 !!) i en debattartikel att "Sveriges skolor halkar efter".

Telia Soneras enkätundersökning visar att det är minst en kommun i Östergötland som saknar en strategi eller vision för skolans it-satsning. Mycket oroväckande och jag hoppas att det inte är den kommun jag bor i. Hur kan någon påstå att man satsar på kommunens unga utan att ha en strategi för it i skolan, det handlar om framtiden inte bara för barnen utan också för kommunen och Sverige!

Vi kommer att halka efter både Indien och Kina det är helt klart men om vi också kommer på efterkälken i här i Europa så kommer det definitivt att få konsekvenser även i kommunerna i Östergötland. Jag blir orolig, det är 2010 och det finns kommuner utan it-strategi för skolan, det är på skolan man ska satsa om man vill nå långsiktigt resultat, hur svårt kan det vara att förstå det?

Jag rekommenderar att ni läser den, men tyvärr så vet jag inte vad Corren har för It-strategi för den verkar inte finnas att läsa digitalt (!??) det är pappersvarianten som gäller (kommer Corren att halka efter?).

Jo då, här är den det tog ett tag innan den publicerades på nätbilagan. Här är den, bra Corren.

MTU den 26 oktober

Lärartäthet...

De flesta inser nog att om man har 1000 kronor i sin plånbok och ger bort 100 av dessa har 900 kronor kvar. Det som händer då är nog ganska glasklart, vederbörande får lägre köpkraft och mindre möjlighet att köpa/handla. Men inte sällan brukar det hävdas att företag som finansieras via service eller tjänster där skattebetalarna står för intäkterna och som går bra (genererar ett överskott till ägaren), är ett bra/framgångsrikt företag, och ibland bättre än andra.

"Vart går gränsen när en friskolas vinst går från att vara ett led i ansvarsfull ekonomisk hushållning till att vara oetiska vinster på skolbarn och skattebetalarnas pengar? Det är svårt att ange värden för vad som skulle vara en skälig vinst. Aktieägares avkastning på sitt investerade kapital kan jämföras med ränta på det banklån som skolan skulle behövt för att finansiera sin verksamhet." Konstaterar Lärarförbundet i en utredning nyligen.

Som exempel kan nämnas att Kunskapsskolan har som mål att generera 5-7 % i vinst.

Lärarförbundets undersökning visar att ”vinstskolorna” har i genomsnitt 6.8 lärare per hundra elever och de kommunala skolorna har 7.9 lärare för samma antal elever. Som jämförelse kan nämnas att MTU, som är den skola jag arbetar på, har en lärartäthet på 10.7 per hundra elever. Det är svårt att säga om vi hade haft svårare att nå målen med färre lärare men det är mycket troligt. En felaktig uppfattning är att när man går över till en modernare pedagogisk form, det vill säga går från klassisk förmedlingspedagogik till seminarie/case pedagogik ger ett mindre behov av pedagogisk personal i verksamheten. Sanningen är den att arbetsbelastningen ökar för alla inblandade i undervisningen i skolan och behov av ytterligare personal ligger närmare än att säga upp på grund av minskat behovet av pedagoger. Men det är inte många som har möjlighet att öka lärartätheten från en dag till en annan och jag tror att man blir lite lurad om man blint tror på att fler pedagoger är lösningen på skolans problem att nå målen. Men att pengarna borde stanna i skolan är jag helt övertygad om och visst är det en förutsättning för att skolan ska kunna ge eleven en bra utbildning med moderna kunskaper. Och en modern utbildning kostar definitivt inte mindre än den gamla traditionella skolan men det får inte få oss att tveka, vi är skyldiga att ge eleverna en utbildning som de har nytta av. Aktieägarnas vinst blir glädjen att se hur självsäkra och stolta ungdomar ger sig ut i arbetslivet för att ta för sig av de möjligheter som ligger framför dem.

MTU den 25 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på Midnight Oil; blue sky mine

Tänkte Om...

Tänkte först blogga om matte larmet som slog ned för några dagar sedan men det behövde jag inte. Här kan man läsa om hur svensk gymnsieskola ger eleverna en bristfällig undervisning som är alldeles för läromedelsstyrd. Var det inte det vi sagt hela tiden? Det finns fler ämnen som lider av den sjukan i gymnasieskolorna på fler håll.

Ett gott exempel på hur man kan göra engelskan rolig och mer aktuell finns att läsa här och här. Så det behöver jag inte blogga om. Jag får Tänka Om, helt enkelt! Och det ska jag göra men först ska tre pedagoger från min skola åka till Göteborg för att tänka om för första gången, ska bli kul att höra deras reflektioner efter den resan. Jag tror att dom redan tänker OM så det blir nog en upplevelse för dessa tre drivna pedagoger. Säkert kommer dom hem med något nytt och lite klarare tankar om hur vi ska gå vidare i vårt arbete.

En nyhet som jag med blandade känslor delar med mig av är Skolinspektionens beslut att överföra vårt Medieprogram som kommer försvinna i och med GY2011 till tre olika program. Verkar rörigt men kan kanske bli bra när man får fundera lite runt det hela. Frågan är bara hur MTU som är en ganska liten skola, ska kunna få ekonomi i att hålla igång alla dessa tre program med några elever i varje. Vi får se hur det blir men det blir nog bra det med.

MTU den 21 oktober

Bosse lyssnar just nu på Kings of Leon; the end

På väg mot lika villkor...

Sveriges radio, Ekot kollade här om veckan något som vi vet mycket väl, hur kommunerna sköter sina betalningar. Rubriken löd ”Betalningsanmärkningar vanligt hos kommuner”

Betalningsanmärkningar? låter inte som ett vidare bra sätt att hantera skattepengar tycker jag. I min värld, (läs MTUs) så är Motala värst, betalar aldrig i tid. Kanske är tur att man inte är skattebetalare i Motala för då skulle jag bli arg, tänk vad alla dessa förseningsavgifter måste kosta. Nåja, inte mitt bord men man kan undra hur det kommer att bli med skolpengsfrågan nu när villkoren ska bli mer likvärdiga läsåret 2011-2012.

Hur fungerar då skolpengen i praktiken? Jo nu ska jag reda ut några begrepp och kanske bringa lite ljus i frågan. Det är min uppfattning att de flesta tror att de fristående skolorna håvar in mängder med pengar som sedan delas ut till aktieägarna på ett eller annat sätt. Och så kan det vara på någon eller några skolor, kanske, men hos de allra flesta huvudmän (ägare, kan vara enskild, typ AB eller offentlig alltså kommunal) finns ingen eller en mycket liten marginal. Tanken är att vi som erbjuder utbildning inom gymnasieskolan ska få lika mycket pengar som de kommunala gymnasieskolorna och så är det säkert, men jag har inte forskat i det. MTU som utbildar inom Medieprogrammet (MP) får alltså lika mycket som ALGs (Anders Ljungstedts gymnasium) MP, per elev.

Elevvård, skolmaterial, datorer, programvaror, hyra, administration, löner, måltider, el och värme, Internet, med mera ska bekostas på en summa som är lika stor som vad den billigaste bilen på Blocket kostar, per månad. Man behöver inte vara något matematik geni för att inse att det är bra om man har 200 elever, gärna fler för att gå ”runt”.

Den skola jag arbetar på har just nu mindre än 100 elever och vi tillhör ingen koncern. Alla pengar stannar i skolan, för MTU har aldrig delat ut en endaste krona till aktieägarna. Och så kommer det att fortsätta att vara, det är en av de grundläggande idéerna med skolan -den tillhör eleverna- det är för dom vi finns, inte för aktieägarna.

Därför blir man ibland ledsen när någon frågar, ofta med en arg ton ”vad tjänar ni på det?” Kan vara i samband med att eleven arbetar självständigt eller inte har något på schemat en dag. Rätt svar är 0 (noll) kr. De som tjänar på det är eleverna, genom att tränas i att arbeta självständigt och mot ”deadlines”. De kommer att vara betydligt bättre rustade än ”curling generationen”.

Vad har då detta med skolutveckling att göra? jo om man vill att den svenska skolan ska utvecklas och ligga på topp så måste allt fungera, och då menar jag allt. Även så enkla saker som att betala i tid. Hur ska vi kunna försvara den offentliga förvaltningen om den inte fungerar, och att betala räkningar i tid kan väl inte vara så svårt kan man tycka. Friskolornas riksförbund har tyckt upp en broschyr som heter Skolpeng -på lika villkor där man kan läsa mer i ämnet.

På MTU fortsätter vi att träna eleverna i de förmågor som blir allt viktigare i samhället idag, kreativitet, självständighet, ansvar och kommunikativ förmåga, för att nämna några.

Måste bifoga en bild på Didrik som går årskurs 1 och som här på ett briljant sätt redogjorde för sitt arbetssätt för Studie- och yrkesvägledare från nästan hela östra regionen, med fanns också rektorer och programansvariga från många andra gymnasieskolor. Man blir glad inombords, det finns hopp Sverige!

MTU den 18 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på Maceo Parker; I´ve got work to do

Matte i mobilen!

Äntligen en nyttig App. Man kan hoppas att föräldrarna förstår att de kan göra en insats för sitt barns matematikkunskaper genom en investering på endast 15kr!!! För det är nog så att det är föräldrarna som måste köpa den här utmärkta hjälpmedlet. Vi har provat den och den är bra, rekommenderas varmt.

En lärare i Gävle har lagt ned stort arbete och lyckats med konststycket att få ned A-kursen som en App för alla att köpa. Här finns allt, beskrivande filmer, övningsuppgifter och formelsamlingar. Även föräldrarna kan, för endast 15kr få tillgång till hela kursen, bra om man vill hjälpa till. Så om man vill ge något nyttigt till sitt barn är denna App ett tips från mig. Matematik B finns också för den som vill, för endast 15kr!

Äntligen, det börjar röra på sig där ute, frågan är bara om svenskarna är redo än, eller är vi för traditionsbundna? Mer

Jag funderar fortfarande mycket på varför vi misslyckats lite med att genomföra tankarna vi hade om ett öppet schema, ett schema där eleven planerade sin tid själv. Där barnen får lära sig att livet är fullt av prioriteringar och att det är önskvärt att de redan i gymnasiet får den kunskapen. För att vara mer förberedda på högre studier.

Barnen blir vuxna allt tidigare och nu mera kallar vi åldersgruppen för de "unga vuxna" men samtidigt låter vi inte de unga vuxna ta det ansvar som häger ihop med att vara vuxen. Kanske är det generationen som benämns "curlingföräldrar" som inte kan släppa ansvaret, eller förstå att det behövs om ungdomarna ska klara sig bättre i samhället. Nåja nu är vi till baka till det gamla (nästan) omoderna sättet att arbeta, vi bestämmer vad, när och hur kunskap ska skapas hos de unga vuxna. Old school, alltså.

Men det finns hopp för på Facebook finns en grupp med elever som vill ha tillbaka det ursprungliga arbetssättet, det moderna öppna och fria, men ansvarskärvande. Det är vår målsättning, att ge kunskaper långt mer än vad styrdokumenten kräver men framför allt kunskaper som de kommer att behöva längre fram när de ska stå på egna ben.

MTU den 11 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på eleverna som diskuterar olika uppdrag, när det ska vara klart och hur man kommer dit. Härligt att höra, det finns hopp!!!

Utredning pågår....

Skolverket har under åren 2008-2010 utrett frågan om adaptiva och andra datorbaserade prov är något att satsa på eller om den traditionella papper och penna metoden håller även i framtiden. Utredningen presenterades i dagarna och man genomförde också ett antal pilotstudier här i landet.

Vad innebär då adaptiva prov? Jo, adaptiv testning bygger på att uppgifterna väljs efter individens förmåga, ett adaptivt prov känner fortlöpande av provtagarens kunskapsnivå och presenterar relevanta uppgifter tills provtagarens kunskapsnivå är fastställd. Då avbryts provet. I tillexempel Norge och Danmark kör man nationella prov på detta vis redan. Nu är det väl så i Sverige att det är lite si och så med datortätheten i skolorna, på gymnasiet går det i det offentliga 2.5 elever per dator och i grundskolan 6 elever per dator, enligt Skolverket. Med detta som grund konstaterar man att finns en god grund för datoriserade prov MEN att det inte genomförs så mycket kunskapskontroller i digitalt format ute på skolorna. Nästan ingenting i ämnet matematik. Några av de fördelar och möjligheter som lyfts fram med datorbaserade prov är att de kan utformas så att de prövar kunskaper som inte låter sig prövas på traditionella prov, att de ökar provens autenticitet och samstämmighet med undervisningen samt att de är flexibla och kan möjliggöra en direkt återkoppling av resultatet. Via den moderna tekniken kan man skapa uppgiftstyper som mäter de komplexa kompetenserna som ungdomarna förväntas behärska idag och inte bara rena faktakunskaper som dagens nationella prov gör.

Undersökningen påvisar också att datorvana lärare ser större fördelar med denna moderna provmetod, framför allt i just ämnet matematik. Och de allra flesta av eleverna var mycket positiva till metoden.

Sammanfattningsvis visar rapporten på att användningen av datorbaserade prov måste betraktas som låg och outvecklat i landet jämfört med flera europeiska länder, bland andra Danmark och Norge. Skolverket konstaterar också att datoranvändningen i undervisningen är är överlag låg i svenska skolor! Tänk vilken resurs de missar, hela Internet finns där redo.

En sanning som vi i skolorna har känt till länge. Några skolor vill förändra detta, där ibland MTU. Det är viktigt att vi kämpar för att ta en frontposition i Europa vad gäller kunskap och synen på densamma. Åren i skolan får inte gå till spillo för våra ungdomar, vi i skolan måste ha modet att förändra och prova nytt trots att vi får utstå kritik och möter skepsis så gott som varje dag. Jag hoppas på en utredning som undersöker varför det inte händer något nytt i skolan. Varför vi inte lyckas göra skolan till ett Disneyland för ungdomarna.

Hur det än blir så tycker jag att det är av största vikt att Skolverket stöder de skolor som vågar prova nytt arbetssätt och utvecklar den svenska skolan. Vi behöver inte bara datorbaserade kunskapskontroller utan vi måste också möte de förmågor som behövs i samhället idag och i morgon. Det jag menar är de förmågor man tagit fram inom 21´st century skills.

MTU den 6 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på Robert Cray; Bad influence

Toppenskola

I senaste numret av Magasin 360 (nr 4) berättar Richard Gerver, författaren bakom boken "Creating Tomorrow´s Schools Today" om hur han började förändringsarbetet på mellanstadieskolan Grange Primary i Long Eaton, utanför Nottingham i England. Startpunkten för förändringen var när han ställde några grundläggande frågor till lärarna och som många av oss funderar på;
Hur vill vi att barnen ska vara när de lämnar vår skola?
Vad behöver de för att klara sig i en föränderlig framtid?
Vad vill de lära sig?
Och HUR gör vi skolan rolig och magisk, så att de hänger på låset även en gråkall morgon i februari?

I Grange Primary School har man lyckats med att göra skolan intressant och relevant för barnen. Man har lyckats vända trenden från att tidigare varit en skola med svaga resultat och med en hel del ordningsproblem. Nu har den blivit så bra att skolan fick omdömet ”outstanding” vid skolinspektionen 2008 (kan man få det i Sverige?).

Den avgörande faktorn enligt Richard är tid. Tid som inte finns, om man frågar de som arbetar i skolan idag, MEN Richard understryker att han inte godtar det påståendet, en ledare som vill förändra måste skapa förutsättningar. Vi är olika som ledare och vi är olika som lärare, alla måste vi arbeta mot att få skolan magisk, rolig och relevant. Lärarna måste ha makten över sitt arbete, känna lust och glädje på jobbet, att hitta tillbaka till det driv som gjorde att de en gång blev lärare. Som skolledare måste vi låta de professionella i skolan och då menar jag lärarna (och på MTU, handledarna), hitta nya vägar till målet. Vi måste prata ofta om hur det nya kan se ut och vad vi tror att framtiden kommer att kräva av ungdomarna, ge lärarna stöd i att prova nytt och lyfta de om går egna vägar.

Richard Gerver avslutar med att konstatera att de närmaste 15-20 åren mycket väl kan vara utbildningens guldålder. Måste säga att jag instämmer i det och jag liksom Richard avundas de som ger sig in i läraryrket i dag, här finns stora möjligheter för nytänkare.


MTU den 4 oktober 2010

Bosse lyssnar just nu på Ry Cooder; Crazy ´bout an automobile