Är Du med?

Visst är väl framtiden hetare än någonsin? Det känns i alla fall så, eller är det bara för att vi äntligen intresserat oss för framtiden inom skolan som det känns så.

Det vi känner som vårt samhälle håller på att vittra sönder framför våra ögon, det gamla samhället är på väg bort. Det är inte bara de smältande polarisarna som faller ihop eller vårt invanda slit och släng samhälle som går in i väggen. Nej det är större än så. Volvo och Rover är sålt till Kina, Jaguar är sålt till Indien. Saab är sålt till ryska maffian, eller hur det nu är med den saken. Svenska företag lägger sin IT-support på Sri Lanka och Kina har snart köpt upp USA och Afrika. Vad gör vi? Tittar på eller…

Det känns så, i alla fall gör den svenska skolan det. För trots alla dessa tecken låtsas många inom just skolan att framtiden inte existerar. Det känns som om beslutsfattarna i många kommuner, och styrelser också för den delen, skissar på lösningar som möjligtvis var vettiga i mindre svenska bruksorter på 70-talet, orter där V8:an fortfarande cirkulerar utanför Sibyllakiosken på lördagskvällen, där de sociala kontakterna sker i baksätet på Chevan och Internet fortfarande inte blivit en ”fluga”.

De unga har helt andra preferenser än de vi hade på min tid. När jag själv gick i skolan var nylonpolos och kaffebryggare High Tech och de vuxna stod med mössan i hand på avlöningsdagen. Vi har redan sett att IT och sociala medier vänder upp och ned på område efter område. I många länder har man kommit långt mycket längre än vi. Vi måste omvärldsspana, lyfta blicken från det egna skrivbordet, från kontoret och skolan, mot omvärlden. Att spana efter framtiden är ett absolut måste för verksamma i en bransch som är så kraftigt utsatt för förändringsvindar som skolan faktiskt är, även om inte alla insett det ännu. Vad innebär utvecklingen i Kina och vad håller på att hända med USA?

En del skolor är tyvärr fortfarande ointresserade av att fatta framsynta beslut. De är nöjda med att tuffa på som om inget har hänt, eller kommer att hända. De tycker att det är ok att 20 % av eleverna skolkar med analysen att det är elevernas fel, inte att det på något vis skulle kunna ha att göra med bristande attraktionskraft i den egna skolan.

Men det finns de som insett att utmaningar är obegränsat och mycket mer fruktbart än den allmänna ”det var bättre förr” mentaliteten. Att känna passion inför sitt uppdrag och att sätta upp spännande och utmanande visioner som mål för verksamheten. Att våga använda modern teknik som stöd i den pedagogiska och kreativa process som skolan ändå borde vara. Att verkligen gör skolan relevant för eleven idag och imorgon. För de 10 mest eftertraktade jobben i år, existerade inte 2004, det var ingen som visste vad de var eller hur det skulle göras. Och vi förbereder faktiskt just nu våra elever för arbeten som inte finns! Där de använder teknik som idag inte är uppfunnen! För att lösa problem som vi idag inte vet att vi har!

Så vad betyder allt det här?

Det händer mycket just nu inom skolan och min gissning är att konceptet med en dator/en elev kommer att explodera, kanske redan nu i höst. Är du med?

Det är inte de starkaste som överlever utan de som är bäst på att anpassa sig.

MTU den 28 april 2010

Bosse Gärderup lyssnar just nu på Jonny Cash, help me

Lokala kommentarer i nationellt intresse

Östgöta Correspondenten (Corren) har i en serie granskat en grundskola i Linköping, serien heter passande nog; Skola i förändring av Lollo Asplund.

Skolvalet alltid en chansning skriver reporter Lollo Asplund som rubrik till följande text; …vad kostar skolornas marknadsföring och profilering? Det är ändå skattebetalarnas pengar det handlar om. Hur tänker Lollo Asplund undrar jag, genom att upplysa och synliggöra, vilket marknadsföring handlar om, borde det bli säkrare att välja skola, eller?

Marknadsföring av skola och utbildning är nödvändigt om inte hela vår skola ska sjunka ner i en ”egen värld”. Moderna människor uppfattar inte det som inte syns, vi börjar bli beroende av att se saker för att känna tillit och få förtroende för den. Man behöver inte fördjupa sig speciellt mycket i marknadsföring innan man förstår att marknadsföring inte alltid är reklam, men reklam alltid är marknadsföring.

Bra skola = Bra rykte = Bra marknadsföring, en sanning, visst men räcker det idag?

Det skolorna vill marknadsföra är kvaliteten i det man gör och idag är det viktigt hur man kommunicerar detta. Skolorna vill få alla att förstå att det man faktiskt håller på med, lärande, lektioner, resor, undervisning, projekt, elevarbeten, redovisningar, events och happenings, besök, osv, är av hög kvalité, vad vi än läser i media. Hur ska samhället få reda på att varje unik skola är bra och har en bra undervisning om de inte tillåts kommunicera detta utåt?

Folk pratar om skolor och i synnerhet eleverna, så enkelt är det. Correns artikelserie är ett bevis på att samhället har ett intresse i hur det går till i skolan idag. Varför ska inte skolornas tillåtas berätta för omkringliggande samhälle att det går bra, att vi på skolan är stolta över det vi faktiskt åstadkommit. Skolan måste tillåtas odla en själ. När man är stolt över sin skola vill man berätta det för omvärlden, men hur ska skolan kunna göra det om den inte tillåts ta hjälp av professionella? Det är en allmän missuppfattning att skolans personal är multikompetenta, de ska besitta kompens som motsvarar Polis, Räddningstjänst, jurist, psykiatrin och listan kan göras lång, nu måste vi också bemästra marknadsföring om jag tolkar skribentens kommentarer.

Det är ”slöseri med kommunala medel” Fel säger jag, kommunikationen av det som verksamheten står för måste nå utanför skolans väggar. Många skolor fokuserar alldeles för mycket på den rena reklamen och annonseringen i sina marknadsföringsfunderingar. Ska skolan finnas på Facebook? Ska man köra med en Flash-applikation på hemsidan? Ska man ha 1/4-del eller 1/8-dels fyrfärgsannons i Corren? Ska vi köra lite Rix-FM reklam?

Det här är svåra och komplexa frågor, som utanför skolans värld brukar omhändertas av experter som brandingbyråer, mediebyråer, kommunikationsexperter, PR-folk, reklambyråer, webbyråer, osv. Skolor brukar dock kvacka lite här, vilket är synd ur ett skattebetalarperspektiv. För det gäller ju att ta ett samlat grepp på all kommunikation och dessutom se till att göra kommunikationen effektiv, vilket ju ytterst handlar om effekt per skattekrona. I en situation där vi har fri konkurrens och kundval är det viktigt att eleverna och deras föräldrar får bra beslutsunderlag!

MTU den 24 april

Bosse lyssnar just nu på Bruce Springsteen and the Seeger Sessions Band; Old Dan Tucker

Mörkret lägger sig

Sitter under paraplyt i skenet av diodlampan; Askmoln över Sverige, känns som ur en actionfilm med Bruce Willis. Ett mörkt ogenomträngligt moln som slår ut vårt växt och djurliv. Människan kämpar för sin existens och jag…

…jag fick tag i den sista bensinen och drar öster ut mot frisk luft, normalt habitat och modern kunskapssyn.

Nåja, fullt så allvarligt kanske det inte är än MEN tänk på att våra konkurrentländer rustar med större kunskap, de ändrar och moderniserar sin kunskapssyn, både Kina och USA. Och Norge, Danmark, Finland och England. Till och med Portugal har visst börjat vakna, vad gör vi?

För Guds skull Sverige, Björklunds reformer är på rätt väg men är inte tillräckligt. Vi upphandlar städning, gör allergironder, filar på likabehandlingsplanen och lägger ännu en Lokalarbetsplan på hyllan, kör lite facklig information, initierar samverkansgrupp, kryssar i en uppföljning på webben, beslagtar ett par mobiltelefoner som stör, skaffar en återvunnen dator till lärarteamet, tar en Statoilkrans till och ger tummen upp till interaktiva Whiteboards – köp inte den, säger Richard Gerver.

Hur gick det med de 198 skolchefernas upprop? Jag vet inte om jag vågar andas att lärarna kanske skulle arbeta på andra tider, som liknar de villkor som alla andra yrkesarbetande akademiker har. Varför är skolledarna lämnade ensamma i utvecklingsarbetet, kommunerna måste ta större ansvar, ge skolorna större frihet men man måste börja ställa större krav på skolorna, sortera skolorna efter kunskapssyn och ambitionsnivå. Inte efter inriktning eller profil.

På Mediagymnasiet, MTU pågår just nu ett utvecklingsprojekt som ska leda in i en djupare syn på elevens kunskaper och de förmågor som framtiden kräver av våra unga.

Richard Gerver sa på e-skills seminariet nu i våras att vi måste skapa framtiden om vi inte kan se eller förstå den, vi får formulera den och sätta upp mål för vår egen reform. Det är en överlevnadsfråga när man är mitt i ett skifte som kommer kasta omkull hela vår världsbild, här gäller det att hänga med. Det är inte den starkaste som överlever, det är den som är bäst på att anpassa sig…

MTU den 21 april

Bosse lyssnar just nu på Amanda Jenssen, happyland

Time for change?

”Vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider” hävdar 198 skolchefer i DN Debatt för ett tag sedan. Ett känsligt område det där men samlade ändå nästan 200 av landets skolchefer i kommuner och kommunalförbund, intressant. Jag förstår vart de vill komma, måste vara svårt att vara ledare utan att ha rättigheten att styra medarbetarnas ordinarie arbetstid. Men om det är just det som behövs för att skolan ska lyckas bättre vet jag inte. Jag tror att hela skolsystemet är lite ”ute och cyklar” för det beror inte bara på att rektorerna behöver styra lärarnas tider bättre. Om eleven inte vill gå i skolan, att skolan inte är den roligaste platsen att vara på, vad gör vi då? Det blir inte bättre om rektor får större befogenheter vad gäller lärarens tid till eleven utan jag tror att problemet ligger på en helt annan nivå. När barnen börjar grundskolan i årskurs 1 är skolan det roligaste dom vet, men vad är det som händer sen? Varför tycker en årskurs 5 elev at skolan är sådär och en årskurs 9 elev tycker hela skolan är pest, varför? Jag tror vi måste ställa oss frågan, varför är det så?

Man kan inte skylla på barnen för att de slutar att komma till skolan, det måste vara något annat, kanske fel på vårt skolsystem?

Jag tror att vi måste skapa något nytt, modernt som barnen och de unga vuxna vill gå till, något som de vill identifiera sig med. Nytt och attraktivt, men hur? En gammal sanning är att om man vill skapa något nytt och unikt så måste man inte bara behärska den disciplin man ger sig in i man måste också aktivt fresta gränserna för sitt och disciplinens maximala förmåga, det gäller för sportatleter i OS likväl som för de som vill åstadkomma förändring av något slag, och vet vi inom skolan vilka gränserna är? Om vi ska förändra något så grundmurat som vårt svenska skolsystem så måste man vara i kontroll för att gå över gränsen, är vi det? Är inte helt säker på det, men det kan vara bra med tillgång till arbetstiden, att kunna styra lärarnas tid, men mot vad? Hur ska skolan se ut?

Var är gränserna vi måste gå över för att åstadkomma förändring? Hur hittar vi gränserna och hur vill vi definiera dessa, en gräns kan vara ny för alla, eller bara för dig på just din skola men igen; hur ska vi hitta gränserna, var är dom?

En sak är i alla fall säker, skolan måste förändras och vi måste kanske också modernisera hela vårt synsätt på ungdomarna och den kultur de växer upp i. Kairos Future kallade ungdomarna för Homo zappiens, någon annan har sagt att de har multitasking-förmåga och tycker därför att våra schemalagda dagar är för tråkiga och innehållslösa. Jag tror att vi underskattar våra barn och de unga vuxnas vilja att lära sig och vara kreativa. Jag är övertygad om att vårt utbildningssystem inte hänger med i vårt snabba samhälle. Jag är övertygad om att lärarna vet under vilka omständigheter våra ungdomar lär mest och bäst, precis som trädgårdsmästaren vet under vilka omständigheter plantorna växer effektivast. Ungdomarna är olika, lär olika, vill olika, har olika mål och förutsättningar så varför är lektionerna och undervisningsmetoderna så standardiserade? Det sägs att vi är alldeles för styrda av läromedelsproducenterna i detta land, kan det vara en förklaring?

Vilken typ av samhälls medborgare vill vi skapa, vad är det för kompetens vi efterfrågar, och hur mäter vi den. Intelligens är inte bara IQ, det kan mycket väl vara musik, gymnastik eller något annat kreativt, som entreprenörskap. Det gäller att hitta elevens ”stig” och låta varje elev gå på just sin ”stig” och utvecklas. Utbildning får inte bli ett mått på hur vi är som person, alla passar inte in den akademiska världen men de lyckas ändå i samhället, och många blir entreprenörer inom sitt verksamhetsområde. Vi talar om att det finns en mångfald i samhället och den måste också finnas i skolan, åter igen, varför är allt så standardiserat inom skolan? Vi måste acceptera att vi är olika, har olika mål, även i ung ålder.

Jag tror att om vi kan göra skolan lite modernare, med lite mer nutida kunskapsfokus, så skulle många fler nå målen med utbildningen. Ungdomarna måste ha a great time i skolan, bara om det är roligt presterar man sitt bästa, när man gör det man älskar att göra. Och när man gör det är risken stor att ens liv får en helt annan mening och innehåll. För några elever kan det vara matematik, kemi eller att spela sitt instrument, gitarr, trummor eller något annat de mår bra av.

Men även vi som arbetar i skolan måste älska det vi gör, det räcker inte med att vara bra på att lära ut, man måste älska det. Först då börjar livet på ett helt nytt sätt, när talang och passion samspelar. Det är då man säger att tiden flyger iväg. Det handlar om energi, antingen ger skolan dig det eller så tar den det ifrån dig. Just nu känns det som om vi tar energi ifrån eleverna i skolan. Vi måste förstå att det inte är frågan om att skilja på energi åtgång beroende på vad man gör. Det går åt minst lika mycket energi att skriva en musikal som att framföra en teori om klimatförändringarna i världen. Man måste ges möjlighet att träna och underhålla sin kreativa förmåga precis som man gör med sin hälsa. Tänk på alla fritidspolitiker vi har, de kan inte leva på sitt intresse men de brinner för det, är det inte passionerat arbete så säg, eller alla som sjunger i kör? Det är inte alla som kan eller vill leva på det de älskar att göra, det beror på vem du är. Tänk om alla älskade det de gjorde i arbetet och privat, vart var Sverige då?

Om vi vill ha ett samhälle där medborgarna uppfinner lösningar för ett hållbart levnadssätt och ett totalt resurssnålt liv, måste vi förbereda för det redan i skolan det är en sak som är säker i alla fall.

MTU den 5 april

Bosse Gärderup lyssnar just nu på The Baseballs: Umbrella